Hår & hårsäck

Det finns två typer av hår på en vuxen individs kropp:


1. Terminalhår kan uppnå en längd av flera meter och är pigmenterat, de områden på kroppen där terminalhår återfinns är huvud, armhålor och runt könsregionen.

2. Vellushår längden understiger ofta 1 cm, kan vara både pigmenterat/opigmenterat, är fjunigt vid en jämförelse av terminalhår, växer på armar samt ben.

Dermal Papilla (DP)

Hårsäcken är ett komplext litet organ som består av flertalet komponenter. Själva hårroten kan ligga ner till en längd av 3-4 mm under översta hudlagret (epidermis) i dermis (skicktet under epidermis). Längst ner är dermal papilla (DP) lokaliserad vilken omsluts av hårlöken. DP utgörs av mesenchymalceller (fibroblaster), här sker kopplingen till det finmaskiga kapillärnät som förser både papillan i sig samt de överliggande matrixcellerna (celler vilka keratiniseras och bildar hårskaftet samt omgivande hårsäck) med näring.

I hårlöken (hos området kallat matrix vilket omger papillan) sker den celldifferentiering som leder till slutprodukten hår. Här återfinns även de melanocyter vilka ger hårskaftet dess pigment. Denna cellaktivitet sker kontinuerligt vid anagen fas (hårets växtfas) vilken mer eller mindre varierar från 3 till 6 år.


Hårskaftet

Matrixcellerna förhårdnar efter apoptos (programmerad celldöd) och genom denna aktivitet skapas hårfiber. Cellförnyelsen och celldifferentieringen i matrix pågår konstant vid anagen fas och pga detta faktum ökar massan i det givna utrymmet (hårsäcken) och dom keratiniserade cellerna forceras gradvis upp genom hårkanalen för att sedan träda upp ur epidermis och det är denna del som vi kammar, klipper, stylar mm.

Belägna på samma ställe som matrixcellerna finner man de melanocyter vilka ger hårskaftet dess pigment, vid tvärsnitt och förstoring av ett hårskaft kan man urskilja dessa små pigmentkorn inbäddade bland filament i cortexcellen. Vårt huvudhår består totalt av tre delar, medulla(märgrum, vilket endast existerar hos terminalhår), cortex och cuticula. Cuticula vilket är hårskaftets yttersta lager angränsar mot den styva inre rotskidan vilken är den del av hårsäcken som direkt angränsar mot hårskaftet.


Hårsäcken

Hårskaftet är omgivet av flertalet cellager vilka utgör den s.k hårsäcken. Hårsäckens syfte är bl. a att omsluta, skydda och förankra håret. Närmast hårskaftet ligger inre rotskidan (inner rootsheet) som består av tre cellager: cuticula, Huxleys lager och Henles lager. Inre rotskidan omsluter hårskaftet och ”hakar” sig fast med hårskaftets yttersta lager (cuticula), detta sker genom att ytlagret hos dessa två fragment består av celler vars fria kanter riktas åt motsatt håll och griper på så sätt tag i varandra, detta fenomen motverkar eventuella dragkrafter som kan komma att påverka håret (kamning, styling mm) och håller håret kvar i hårsäcken. Runt inre rotskidan finner vi yttre rotskidan, vilken till viss del består av celler vilka besitter ett rikt innehåll av glykogen, detta förråd av glykogen ansamlas förmodligen för lokal leverans av energi och material för den cellaktivitet som sker hos hårbulben.

Aktiva hårsäckar kan delas upp i en nedre och övre halva, där den lägre halvan mestadels består av en övergående struktur som kommer och går paralellt med förökningscykeln av hårsäcken. Under katagen och påföljande telogen formar yttre rotskidan i den övre halvan av hårsäcken åtminstonde en del av den ”hårsäd” som är av vikt vid induktion av hårväxtcykeln.

Runt den yttre rotskidan finner man ett hyalin lager/glasaktigt membran (glassy membrane) och till sist det perifolliculära höljet (connective tissue sheath) som består av ett lager celler vilket är den sista komponenten av hårsäcken vilket innebär att det angränsar till omgivande vävnad.

Hårets växtcykel

Anagen (växtfas)

Vid starten av växtfasen initieras den cellaktivitet som resulterar i hårsäck- och hårskaft, anagen fas sträcker sig från avbrottet i telogen fas till starten av katagen fas. Cellerna i epidermis som omger papillan formar grodden för hårroten(matrixcellerna). Dessa matrixceller undergår konstant celldelning, och varefter nya celler formas pressas de gamla uppåt för att träda upp ur det yttersta cellagret dvs vår läderhud.

Den anagena fasen är tidsbegränsad och ett hårskaft kan bara pga detta nå en viss längd, hur lång denna fas är beror på ärftlighet, hälsotillstånd mm. Detta förklarar varför det är naturligt att vi tappar hår varje dag, ungefärlig siffra för vad som är normalt håravfall ligger på 100 hårstrån från skalpen varje dag, så det är fullt normalt att tappa hår, har man längre hår kan även denna massa te sig mer omfattande än vad den de facto är pga längden.


Katagen (övergångsfas)

Denna övergångsfas I hårväxtcykeln leder till kemiska och strukturella förändringar hos hårsäcken vilken går igenom en strikt kontrollerad tillbakabildning som bidrar till en omfattande apoptos (programmerad celldöd) hos majoriteten av dom follikulära keratinocyterna.

Paralellt med detta degraderas även formationen av melanin och vissa follikulära melanocyter undergår även dom apoptos.

När katagen fas närmar sig sitt slut komprimeras dermal papillan och rör sig uppåt för att lägga sig till vila under hårfollikelns ansvällning.

Telogen (vilofas)

Detta är den passiva fasen hos hårfollikeln, när den inträder och hårproduktionen upphör hos hårsäcken efterlämnas kvarvarande celler på änden av hårfibern. Dessa celler figurer som ett ankare för att hålla kvar hårskaftet i hårkanalen, hårfibern får genom detta karaktären av en ”klubba” och kallas på engelska för ”club hair”. Tack vare detta fenomen håller sig håret kvar till skinnet men kommer så småningom tvingas träda ur kanalen av det nya anagena håret som produceras alternativt dras ut genom att håret kammas eller dras igenom.

Telogena fasen varar vanligtvis i två till tre månader. Normalt befinner sig cirka 5 – 15% av skalpens hårsäckar i den telogena fasen och mellan 25-100 st telogena strån lossnar vanligtvis varje dag (naturlig shedding).

Ytterligare två faser är mer eller mindre officiellt accepterade, exogen (shedding-fas) och kenogen (mellan telogen och anagen). Den sistnämnda fasen antas vara förlängd hos män som lider av genetisk tunnhårighet.

Schampo & Balsam

Syftet med schampo är att avlägsna smutspartiklar, öka hårets smidighet och lyster samt förhindra att håren blir elektrostatiska. Balsam skapar ett skyddande yttre lager som omger cuticulalagret på hårskaftet, motverkar statiskt yvigt hår och ger karaktären av ett glansigt och följsamt hår.

Det finns en rad olika nischade produkter inom segmentet, bla. färgat, fett, torrt, normalt hår och skadat hår. Hur bra de fungerar är väldigt varierande men överlag kan man säga att själva grundstommen för vad ett syntetiskt schampo innehåller är:

Därtill kommer en rad ingredienser som reglerar exempelvis Ph-värde, löddring och konsistens.
Det finns även torrschampon som bearbetas in i håret och absorberar talgen på hårbottnen.

Mjällschampo
Mjäll uppstår delvis pga att huden reagerar på svampen Malassezia som normalt förekommer i hårbotten, detta kan leda till mjällbildning, klåda och eksem. Åkomma kan inte helt och hållet botas men kan behandlas med schampo innehållandes ketokonazol. Säljs hos Apoteket.

© Lookgood.se | cookies | Användarvillkor