- This topic has 2 replies, 2 voices, and was last updated 17 years, 7 months ago by
.
-
Nya frågor.
Du sa att det inte behöver bli kalt på 10 år om man har vikar. Men hur fungerar det egentligen då nästan alla män tappar hår i någon grad någon gång i livet.
Som jag förstår det har det med receptorerna för DHT att göra.
Eftersom vissa tappar allt hår och vissa får vikar etc. undrar jag om det beror på att vissa håsäckar är känsliga för DHT och andra inte på samma person, eller är det mängden känslighet som ärver för alla hårsäckar förutom i nacken. Alltså om du har en angripen vik kan det avstanna helt när man kommer till en gräns där håret inte längre är känsligt för DHT.
NU förstår jag att det här är inviduellt men hur lång tid tar i runda slängar ett håravfall(ett riktigt). Är det vanligt att inte märka något? Finns det något slags medeltal? Många på detta forum bromsar ju förfallet med mediciner så det ger ju inte mycket info att läsa deras journaler angående detta.
Säg att en person börjar tappa hår i 30 -40 års ålder men har behållit sitt hår ända tills den dagen. Varför blir det så? Blir man DHT känslig vid en viss ålder?
Dom som tappar håret brukar ju hitta hår på kudden, skrivbordet osv. Visst hittar man men det är ju om man städar och då är det främst i tangentbordet där har man inte huvudet. Jag har då starka misstankar om att detta är hår från armar och händer då jag besitter endel grova hår på dessa.
Jag har kort hår(5-10mm) men med ett hårvax kan jag gnugga hur mycket som helst utan att hår följer med. Borde håret förlja med om det är svagt? Hur snabbt går det? En bekant som blev flint på nått år känns det som sa att när han dushade följde det med stora tussar hår i handen bara han schampoonerade. Något sånt har jag inte upplevt.
-
Det finns gott om personer +30 som har ett visst håravfall men långt ifrån kalt. Det finns också de som vid 30 års ålder inte har speciellt mycket kvar, eller inget alls.
Ja, genetiskt håravfall har i alla fall delvis med receptorer och DHT att göra. På senare år har man dock kommit fram till att det finns fler faktorer än *bara* DHT.
tomat wrote: Alltså om du har en angripen vik kan det avstanna helt när man kommer till en gräns där håret inte längre är känsligt för DHT.
Ja. Ett bevis på detta är lite äldre män där gränsen mellan vik och hår är skarp och inte på väg att brytas ned. Förmodligen fortgår ändå ett visst håravfall, men mycket långsamt.
Exakt varför vissa börjar tappa senare än andra är svårt att svara på, genetiskt håravfall blir sällan speciellt synligt innan minst 40% av håret blivit kraftigt miniaturiserat eller har försvunnit. Därför tror jag att 30-års gränsen (alltså att “vid 30 visar det sig om du kommer bli tunnhårig eller ej..”) inte stämmer, utan det är snarare så att man runt 25 år kan dra de slutsatserna genom att titta på hår/hårbotten i förstoring.
Varför börjar vissa då tappa vid 15 och andra vid 50? Är det frågan om ett inprogrammerat “datum” som berättar när nedbrytningen ska börja, eller är det en fråga om hormonpåverkan och motståndskraft? Alltså när bägaren väl är fylld så rinner det över?
Jag har inget exakt svar här, men jag misstänker att yttre faktorer (tex. kost, stress etc) kan ha en större påverkan än vad som idag är allmänt vedertaget att tro.
Jo, plötslig och oförklarlig shedding kan vara ett tecken på att processen startat, men sjukdomstillstånd/medicinering/trauma mm kan också orsaka liknande reaktioner. Det är nog korrekt att anta att försvagade hårsäckar lättare släpper sitt strå vid extern “gnuggning”.
Inom några år tror jag vi mycket mer exakt vet vad det är som signalerar till hårsäcken att gradvis dra ned sin produktion av växande hår och också vad det exakt är som gör att vissa individer inte drabbas av genetiskt håravfall. Vi vet att människor som saknar enzymet 5-alfa-reduktas inte tappar hår, inte drabbas av acne och inte får prostataproblem. Denna vetskapen ger vissa ledtrådar, men man kan givetvis inte utesluta att den funktion som 5-AR erbjuder har tagits över av något annat enzym hos människor som föds utan 5-AR och då skulle dessa individers “motståndskraft” kunna bero på något annat, nu babblar jag lite här men..som sagt..inom några år..vet vi garanterat mer om just detta
Tack för ett som vanligt bra svar! Det konstiga i mitt fall var att det bara var en vik. också konstigt är att jag inte vet hur länge det vart så för jag har länge tänkt på min osymmetri i vikarna.Har genomgått 2 operationer inom 9 månder och har fortaradne kvar en metallplatta med tillhörande inflamation. Eftersom det var just viken är det väll rimligt att tro att det inte är på grund utav detta. Operationern kanske accelereade det som skulle bort förr eller senare. Det hade inte ramlat av utan jag drog bort fjunen men det var försvagat just där.
Man vet ju inte hur länge en vik vart lite fjunig. Inte märkt något tidigare men det kan ju vara det att man inte tänkt på det. Jag hoppas det stannar, om det ens pågår nått akut håravfall. Sen det fatum att man snaggade sig avslöjar ju hur hårfästet såg ut, det visste man inte från början.
Men en stabil vik och en ostabil vik är det normalt? Kan en vik ha nått ett tillstånd och stabiliserats där före den andra? För den större viken känns stabil, säger jag utan att vara någon expert inom ämet.
Tack så mycket !
Mvh
- You must be logged in to reply to this topic.