- This topic has 15 replies, 8 voices, and was last updated 14 years, 4 months ago by
.
-
God kväll, nedan följer min historia.
Året var 2010 och vintern stod på tröskeln. Av en slump kikade jag vid åldern av 17 år ner i min svarta sotarmössa. Där fann jag stora mängder hårstrån till min förvåning. Eftersom jag aldrig tidigare reflekterat över hur mycket hår en mössa bör rymma tänkte jag inte nämnvärt mer på det. Inte för stunden åtminstone.
Dagarna gick och håret trillade utan min vetskap av i rask takt. Kanske förstod jag först allvaret någon månad senare när jag fann ytterligare, och därtill besynnerliga, mängder hår även på kudden, liksom i den nyligen tvättade mössan.
Inte långt därefter hamnade jag här på Lookgood.se. Av förklarliga skäl förstås. Här fanns en uppsjö av information. Till en början hade jag liksom de flesta andra hutlöst svårt att acceptera mitt håravfall. Nej, det berodde säkert på vitaminbrist eller min pågående medicinering, tänkte jag dumdristigt.
Men tji fick jag när jag insåg att håret verkade fortsätte att trilla av hur jag än vände och vred på mitt liv. Jag lät slutligen någon gång under sommaren 2010 erkänna att det manliga håravfallet kanske hade bragt mig på knä ändå. Alla tecken tydde nämligen på det; håravfall på båda sidor av släkten, klåda i hårbotten, angripna vikar liksom helikopterplatta samt ljusare, förtunnade hårstrån vid angreppsområdena. Den enda lösningen som återstod skulle vara en långdragen kamp med diverse preparat – minoxidil, finasterid, ketokonazol m.fl.!
Dessvärre(?) skulle det dröja innan jag satte igång någon behandling. Dels på grund utav lathet men framförallt på grund utav rädsla för eventuella bieffekter; shedding, bitchtits, you name it! Hursomhaver, jag kom att besöka hela 3 läkare innan jag lyckades få finasterid utskrivet. Tillslut fick jag det, efter _mycket_ om och men. Dock fick jag till min besvikelse enbart en 3 månaders dos recepterat och en tydlig indikation om att jag minsann skulle få söka en privatklinik om jag eventuellt skulle vilja fortsätta behandlingen därefter. Nåväl, jag fick även ketokonazolschampoo utskrivet mot min hårbotten.
Det tog mig drygt tre månader att hämta ut skiten och vipps så var jag 1500 kr fattigare. Och här står jag nu idag, 19 år gammal med begynnande håravfall á Norwood II, med några kartor propecia och en flaska ketokonazol.
_______________________________________________________________________
17 juli 2011
Idag inleddes behandlingen med ketokonazolschampoot. Det känns faktiskt redan väldigt bra. Den klådan som jag tidigare upplevt existerar knappt längre. Vi får se hur länge det håller i.
Angående propecian så skall jag invänta några veckor innan jag börjar. Dels för att särskilja ketokonazolens effekt ifrån propecians och dels för att jag fortfarande är lite orolig över hur min kropp kommer reagera på propecian.
Jag kommer bifoga bilder på min nuvarande hårsituation inom kort.
-
Lycka till, ventilera så mycket du vill. En sak är säker, du är inte ensam.
OT: Ironiskt nog finns det en mediaplayer ovanför dina preparat med låttexten: “sånt är livet”.
Lev väl!
Hejsan på dej! (haha ordvits…)Du är inte alls ensam om att ha förnekat håravfallet. Men bra att du har tagit tag i det och skaffat finas och keto! Men du har inte funderat på att använda minox?
ps. OM, om du vill fortsätta med din finas så kan du säkert få ett recept utskrivet ifrån NHC
Lycka till! Avslappnad attityd och acceptans grundad på sunt förnuft, är några av de viktigaste attributen man kan ha och du verkar utstråla de båda. Jag tror du kommer gå segrande ur den här fighten oavsett hur bra du svarar på medicineringen.Hur ställer du dig till minox och laser?
nemesis89 wrote: Lycka till, ventilera så mycket du vill. En sak är säker, du är inte ensam.
OT: Ironiskt nog finns det en mediaplayer ovanför dina preparat med låttexten: “sånt är livet”.
Lev väl!
Ja, som tur är det väl så. Hade dock varit mer gynnsamt om det var fler som var det, särskilt i min ålder.
texasripper wrote: Hejsan på dej! (haha ordvits…)
Du är inte alls ensam om att ha förnekat håravfallet. Men bra att du har tagit tag i det och skaffat finas och keto! Men du har inte funderat på att använda minox?
ps. OM, om du vill fortsätta med din finas så kan du säkert få ett recept utskrivet ifrån NHC
Problemet med minoxidil är att det innehåller alkohol. Min hårbotten tål inte ens parfymerat schampoo variant mild… Då kliar det sönder! Men det kan ju förvisso bero på mjällen, för så här har det inte varit hela mitt liv, bara så länge håravfallet har pågått. Vi får se hur ketokonazolen låter verkar, kanske blir det bättre till den grad att jag faktiskt kan använda det!
Det enda egentliga problem som återstår med minoxidil då är att jag har svårt att se mig själv smörja in mig med den kladdiga skiten var dag, morgon och kväll. Det är ett jävla åtagande, särskilt när man skall kombinera det med jobb och sporadiskt äventyrsresande. Nåväl, vi får väl se.
whyatt wrote: Lycka till! Avslappnad attityd och acceptans grundad på sunt förnuft, är några av de viktigaste attributen man kan ha och du verkar utstråla de båda. Jag tror du kommer gå segrande ur den här fighten oavsett hur bra du svarar på medicineringen.
Hur ställer du dig till minox och laser?
Känns bra att höra! Tack för orden, de hjälper faktiskt även fast man kanske inte alltid tror det.
Angående minoxidilen så läs ovan. Angående lasern så ser jag mer positivt på det. Dels för att den innebär en mycket mer komfortabel behandlingsmetod för mig sett.
Men vad är det som gäller? Lazerfish eller kanske sådan där laserhjälm? Vad får man för 5000 SEK måntro? Livstidsinvestering (nåväl, så länge dioderna lyser) så det kanske trots allt är värt pengarna. Men jag funderar, är det att föredra kort, snaggat hår med denna behandlingsform? Känns som om lasern kommer åt hårroten i bättre utsträckning då. Eller handlar det bara om att tillföra energi till hårstrået?
Tack kamrater och lycka till själva!
Ja, det gick inget vidare med den här behandlingen… Scampoot tog slut och jag vågade aldrig riktigt ta mina Propeciapiller…Håravfallet har sammanfattningsvis fortsatt men mavtagit något i fart, vilket man får se som positivt. Jag planerar dock att inom loppet av en månads påbörja min tablettbehandling i alla fall. Eftersom jag bara har 100 tabletter så tänker jag dela dom på mitten á 0,5 mg/ed, så de räcker i 6,5 månader istället för 3. Skall bli intressant hur det fungerar.
Aktuell hårstatus: Något uttunnad hjässa och ordentligt angripna vikar. Påbörjad NWH: 3.
Aktuell mental hälsa: Helt okej. Har fokus på viktigare saker för tillfället.
Lovar att följa upp bättre denna gång.
Visst kan man dela tabletterna, borde rimligtvis ändå ge en märkbar effekt.Vad beträffar laser så kan man idag få rätt bra valuta för pengarna, men om du inte “orkar” smörja med minox, är frågan om du på sikt kommer “orka” behandla med laser.
whyatt wrote: Visst kan man dela tabletterna, borde rimligtvis ändå ge en märkbar effekt.
Vad beträffar laser så kan man idag få rätt bra valuta för pengarna, men om du inte “orkar” smörja med minox, är frågan om du på sikt kommer “orka” behandla med laser.
Jo, men laser har jag funderat på också. Fördelen att det inte kladdar, plus att man inte behöver ta det 14dagar/veckan, gör det onekligen till ett intressant alternativ.
Jag antar att det är LazerFish eller liknande du avser och inte klinikbehandlingar.
Rörande effekten på 0,5 mg/ed så har det så vitt jag vet fått goda resultat tillika omdömen av ett flertal olika personer på ett antal olika forum. Men visst, frekvensen av lyckade resultat bör väl rimligtvis vara något lägre. Hur som, så har jag bara recept på 100 tabletter och vet att ytterligare recept kommer kosta mig både tid, pengar och ansträngning varför jag också väljer att dela dom i den initierande fasen. Sen får vi helt enkelt se.
Nu har jag beslutat mig för att inte ta några propeciatabletter – varken nu eller senare.Jag har länge pendlat fram och tillbaka. Vid 17 års ålder var jag 100 % säker på att jag måste få stopp på håravfallet annars fanns det inte så mycket mer kvar att leva för. Nu när jag klättrat upp i 20 års åldern känner jag att situationen är en helt annan. Dels börjar ens omgivning komma ikapp en när det kommer till åldrandet – somliga blir småfeta, några får hängbröst och ett fåtal börjar tappa hår liksom jag. Givetvis finns det en beskärd del som håller sig i topptrim men generellt sett så har jag insett att mitt utseende kommer stå sig bra om jag bara är mån om alla andra mina sidor. Och dels bryr jag mig inte alls i samma utsträckning vad folk tycker. Är någon nedsättande om min frisyr så kan dom dra åt helvete. Eller varför inte få sina egna brister spottade i ansiktet?
Missförstå mig inte, jag är inte arg. Har bara kommit till insikten att det finns så mycket mer än hår här i världen. Beslutet har sakta men säkert mognat fram det senaste halvåret. Dels genom affirmation; jag är vältränad, jag har en rekorderlig skäggväxt, jag är relativt begåvad, jag har goda familjerelationer och så vidare. Dels är jag mycket bekvämare med mig själv som person; tryggare i allmänhet med ett stadigare självförtroende.
Nu skall jag satsa på att ta tillvara på den tid jag har med hår kvar – kanske pröva några nya frisyrer t.ex. Skall väl även försöka behandla håret så väl jag kan. Ketokonazolschampoo etcetera – men då skall det hållas på rimliga nivåer både när det kommer till tidsmässiga som pengamässiga aspekter. Under tiden skall jag även fundera på vilket skägg jag skall låta blomma ut om si sådär 2-4 år. Skall även komplettera min garderob. Och just det, träningen för bövelen. Det viktigaste av allt.
Eftersom jag glömde det viktigaste av allt så får jag skriva det i slutet – att behålla sin manlighet är mångfaldigt viktigare än en hårlinje för mig. Det är nämligen biologiskt omöjligt att hormonbehandlingar i det långa loppet skulle vara utan bieffekter, även fast man kanske inte ser korrelationen till finasterid.
_____________________________________________________________________
Så, kändes skönt att skriva av sig lite. Hoppas fler kommer till sundare insikter.
Jag föstår inte varför du, och många andra, inte ens testar finas. Det är trots allt bara ett fåtal som drabbas av biverkningar – och finas bromsar håravfallet betänkligt.Påverkar finas testiklarna?? Det enda jag bryr mig om är om kvalitén på spermierna påverkas av finas, gör de det?sailor wrote: Jag föstår inte varför du, och många andra, inte ens testar finas. Det är trots allt bara ett fåtal som drabbas av biverkningar – och finas bromsar håravfallet betänkligt.
Jag tror att det finns många biverkningar utöver de klassiska (dålig sexlust, minskad säd, gyno etcetera) som är svårare att upptäcka och därför hamnar utanför diskussionen. Några av dessa skulle kunna vara:
*Annorlunda humör
*Förhindrad skäggväxt/kroppsbehåring
*Feminin fettfördelning
*Vuxnare drag i allmänhet
m.m.
Jag vill inte riskera något av ovanstående. Eller några andra för den delen heller. Endokrinologer jag har pratat med har dessutom sagt att det kan påverka fertiliteten.
Oavsett så känns det som att kemiskt feminisera sig när man reducerar manliga könshormon. För mig känns alldeles för avskräckande, och alldeles för uppenbart att det kommer föra med siga biverkningar i en eller annan form.
Ja, inget av det där låter särskilt trevligt, men fortfarande är dessa biverkningar ovnliga. All medicinering är förknippad med risker för diverse biverkningar. Hur om helst, det var inte meningen att dra upp den debatten igen. Jag kan bara konstatera att jag under 9 år med finas inte har upplev något av ovanstående.Hejsan wrote: Nu har jag beslutat mig för att inte ta några propeciatabletter – varken nu eller senare.
Jag har länge pendlat fram och tillbaka. Vid 17 års ålder var jag 100 % säker på att jag måste få stopp på håravfallet annars fanns det inte så mycket mer kvar att leva för. Nu när jag klättrat upp i 20 års åldern känner jag att situationen är en helt annan. Dels börjar ens omgivning komma ikapp en när det kommer till åldrandet – somliga blir småfeta, några får hängbröst och ett fåtal börjar tappa hår liksom jag. Givetvis finns det en beskärd del som håller sig i topptrim men generellt sett så har jag insett att mitt utseende kommer stå sig bra om jag bara är mån om alla andra mina sidor. Och dels bryr jag mig inte alls i samma utsträckning vad folk tycker. Är någon nedsättande om min frisyr så kan dom dra åt helvete. Eller varför inte få sina egna brister spottade i ansiktet?
Missförstå mig inte, jag är inte arg. Har bara kommit till insikten att det finns så mycket mer än hår här i världen. Beslutet har sakta men säkert mognat fram det senaste halvåret. Dels genom affirmation; jag är vältränad, jag har en rekorderlig skäggväxt, jag är relativt begåvad, jag har goda familjerelationer och så vidare. Dels är jag mycket bekvämare med mig själv som person; tryggare i allmänhet med ett stadigare självförtroende.
Nu skall jag satsa på att ta tillvara på den tid jag har med hår kvar – kanske pröva några nya frisyrer t.ex. Skall väl även försöka behandla håret så väl jag kan. Ketokonazolschampoo etcetera – men då skall det hållas på rimliga nivåer både när det kommer till tidsmässiga som pengamässiga aspekter. Under tiden skall jag även fundera på vilket skägg jag skall låta blomma ut om si sådär 2-4 år. Skall även komplettera min garderob. Och just det, träningen för bövelen. Det viktigaste av allt.
Eftersom jag glömde det viktigaste av allt så får jag skriva det i slutet – att behålla sin manlighet är mångfaldigt viktigare än en hårlinje för mig. Det är nämligen biologiskt omöjligt att hormonbehandlingar i det långa loppet skulle vara utan bieffekter, även fast man kanske inte ser korrelationen till finasterid.
_____________________________________________________________________
Så, kändes skönt att skriva av sig lite. Hoppas fler kommer till sundare insikter.
Ett stort grattis till dig om du kommit till den insikten. Jag önskar seriöst att även jag hade det. Tyvärr har jag inte det.
Jag är osäker på vad finasterid gör för fertiliteten, men i värsta fall får jag trycka HCG innan det är dags. Men just nu ska jag inte ha några barn så…
Finasterid har definitivt bieffekter iaf för oss som gillar att rida på DHT-vågen. Jag tycker att det påverkar läggningen så man blir mer passiv, avvaktande, tvåa på pucken..
Men o andra sidan luktar mitt svett inte lika mkt längre och jag har en bättre hy med färre finnar. Ni som tränat med tjejer vet att deras kläder inte luktar i närheten så illa som ens egna. Så en viss “feminisering” har skett.
Jag minimerar andra bieffekter med östrogenhämmare och dopaminerga tillskott.
whyatt wrote: Visst kan man dela tabletterna, borde rimligtvis ändå ge en märkbar effekt.
Vad beträffar laser så kan man idag få rätt bra valuta för pengarna, men om du inte “orkar” smörja med minox, är frågan om du på sikt kommer “orka” behandla med laser.
Whyatt, du verkar vara mer påläst än de flesta när det gäller håravfall. Har för mig att du har länkat till en studie (i alla fall har jag sätt en) där det hämmande DHTn knappt ändras mellan dosen 0,2-1 mg finasterid. Ändå indikerar du ovanför att det kommer bli en skillnad. Varför tror du det? Detta frågar jag eftersom jag själv kör dosen 0.25 mg i dagsläget och undrar varför jag skulle slösa pengar på att köra 1 mg. Ett utförligt svar önskas
Indikerar och indikerar…heh..jag skriver ju “märkbar effekt” utan att närmare specificera vad jag menar
Men för att förtydliga: Det råder delade meningar om hur mycket “effektivitet” man tappar genom att dela dosen ner till te.x 0.25 mg. De ytterst få studier som gjorts på temat är knappast tillräckligt omfattande/välgjorda för att sticka hål på golden standard dosen 1 mg. Dessutom är det många som upplever minskade bieffekter när dosen halveras (eller mer), varför man skulle kunna anta att detta också påverkar den positiva effekten negativt.
För att göra en lång historia kortare, kärnan i frågeställningen:
“Förlorar jag allt för mycket effektivitet på att köra 0.25 istället för 1.0?”
Sorry, men det kan jag omöjligen svara på…men om jag får gissa så gissar jag att dosen 0.25 mg inte förlorar så mycket som 75% av sin effektivitet utan förmodligen är ett vägval värt att begrunda om man kan tänka sig en viss försämrad effekt, men lägre dospris och potentiellt sett mindre bieffekter (i alla fall kortsiktigt).
- You must be logged in to reply to this topic.