- This topic has 2 replies, 2 voices, and was last updated 12 years, 10 months ago by
.
-
Hej tillbaka efter ett uppehåll!
Gjorde en tråd förra året i början av April, i samma veva som jag började med finasterid. Vid den tiden var jag riktigt deprimerad och visste inte vad jag skulle ta mig till men jag finasterid ett försök i hopp om att jag skulle få lite återväxt men nu har det gått ungefär 9 månader och mitt håravfall har blivit betydligt värre. Jag vet inte varför men idag har jag mått riktigt dåligt över mitt håravfall och har till och med gråtit vilket är väldigt olikt mig!
Jag har träffat en tjej sedan 1 månad tillbaka som jag sov hos efter nyårsafton. Saken är den att jag skäms så otroligt mycket över mitt håravfall och jag gruvar mig för att bli nobbad just på grund av detta. Jag träffade en psykolog förra året vilket inte gav så mycket så jag funderar på att beställa en ny tid hos en annan psykolog.
Jag är 22 och fyller 23 om ungefär ett halvår och skulle tippa på att jag är en NW5a på gränsen till NW5 (väldigt tunt över hela skalpen med en flint längst bak uppe på skallen) för tillfället.
Är det någon här på forumet som är i samma sits som mig och kan ge mig tips på hur jag ska gå vidare och lyckas släppa mitt håravfall? Kan tillägga att jag vistas ALDRIG ute utan någon typ av huvudbonad (keps eller mössa), inte ens när jag går till tvättstugan.
-
Hej Joej.
Kan tyvärr inte ge dig något rakt tips på hur du ska gå vidare och lyckas släppa ditt håravfall.
Alla har nog sin egen resa angående det, men att prata med någon om det brukar vara en start iaf. Är du som du skrev en NW5a, på gränsen till NW5 så antar jag att det syns att du lider av mpb på något sätt. Med det sagt så borde tjejen i fråga inte bry sig om ditt hår, så go for it!
En tvåsamhet kan ju vara ett sätt att få fokus på annat också.
Tack för stödet! Har pratat med min familj angående att jag mår dåligt över mitt håravfall och dom är väldigt förstående. Min far tappade sitt hår när han var 20 och han mådde givetvis dåligt över det i början men kunde släppa det och gå vidare efter ett tag.
Sommaren 2012 hade jag relativt bra täckning och kunde ha relativt långt hår utan att det såg allt för illa ut. Men hösten 2012 accelererade håravfallet så otroligt fort (mådde rätt så dåligt pga. studier men går inte djupare än så). Så i april bestämde jag mig för att snagga mig för första gången i mitt liv vilket var ett väldigt svårt beslut men en otrolig lättnad efteråt.
Jag har en hyffsad ansikts- samt skallform för snaggat hår vilket är tur så jag har funderat på “Scalp micropigmentation” men det kostar en del och sen har jag dålig koll på hur resultaten blir.
Den syns att jag är tunnhårig men har hår över hela skalpen (väldigt mycket “vellushair”) så vid dämpad belysning så ser det inte allt för dåligt ut men man ser ändå att jag är påväg att bli flint.
Vad säger ni om SMP? Kan det förstöra skalpen så att framtida metoder inte funkar lika bra som på en skalp utan tatuering?
- You must be logged in to reply to this topic.