Reply

Hejsan. Jag är ny på forumet, och kände att det kan vara skönt att skriva av sig.

Jag är 25, fyller 26 och är i ett tidigt stadie av manligt håravfall. Jag har tillräckligt med hår för att vänner och familj ska säga att jag endast inbillar mig men samtidigt ser jag själv vad som sker. Mycket frustrerande och en stor anledning till att jag väljer att skriva detta.

Jag upptäckte att jag började tappa mycket hår för ungefär 2 år sedan. Har en yngre bror som är tunnhårig (han blev det i 18 års åldern) och när jag bodde med honom en tid började jag själv analysera min hårbotten på ett nåstan maniskt vis. Dessvärre tyckte jag då att jag börjat tappa mycket hår, och att det började synas. Samtidigt så var jag inte säker, utan hoppades på att det var ren inbillning! Ni vet säkert hur det är… Numer vet jag att det inte är inbillning, men fortfarande är inte problemet direkt synligt, förutom vikarna som har börjat framträda allt mer.

Mitt håravfall ser ut som så att det först och främst är vikarna som börjat komma. Lustigt nog är den högra sidan betydligt värre än den vänstra. På toppen av huvudet, kronan, ser det bra ut men dessvärre tycker jag att håret mitt på huvudet blivit tunnare. När jag kammar en mittbena så ycker jag att den blivit ‘bredare’ jämfört med hur det sett ut förr. Jag tappar också mycket hår när jag duschar och kammar mig. Men det håret är inte alltid tunt utan jag tycker det ser förvånansvärt friskt ut. Märkligt då jag trott att håravfall inte innebär att håret ‘rammlar’ av utan gradvis tunnas ut. Personligen oroar jag mig inte så mycket över vikarna, då jag kan tycka att det ser snyggt ut, manligt på något vis, men får panik när jag tänker på att jag kommer bli tunnhårig uppe på huvudet.

I min familj finns en mix av tunnhåriga och de som har en fin kallufs. Morsan har inga problem med tunnhårighet. Farsan är tunnhårig, inte flint, och är 65 och hade en fin kallufs till för bara några år sedan. Farfar var flint när han dog och jag vet ärligt talat inte när håret började svika honom. Min morfar var tunnhårig på de foton jag sett av honom, men då var han runt 50-60 år. Min yngsta brorsa, som redan nämnts tappade mycket hår runt 18 års åldern och käkar propecia. min andra bror i samma ålder som mig har ett riktigt tjockt och fint hår och visar inga tendenser på att tappa håret. Min morbror, som någon tippsat mig om att man skall titta på, är 50-55 och har ett snyggt hår.

Jag överväger att ta medecin, propecia, men har vissa kval när det gäller detta. För det första hatar jag av någon anledning att stoppa i mig saker, tar exempelvis knappt alvedon. För det andra kostar det en hel del. Dessutom kanske det är bättre att låta det komma gradvis och vänja sig vid det, istället för att spendera en massa pengar på något som kanske ger effekt i 4 år för att sedan uppleva att man går från hyffsat hår till flint på nolltid?! Jaja det är ingen höjdare det här, speciellt eftersom vården inte tar det på allvar och hårkliniker naturligtvis vill att man ska påbörja dyra behandlingar omedelbart.

Detta blev väldigt långt men det var skönt att hitta ett forum för andra med samma problem!