-
Är man själv en smula oroad över sitt håravfall kan det visserligen kännas skönt när en hel del människor tycker att det faktiskt ser bra ut. Men…tankar som “men de vet inte vad de pratar om, jag ser ju själv i spegeln att…” kan lätt börja cirkulera i huvudet. Någonstans måste man försöka vara ärlig mot sig själv…överdriver man hotbilden? beror ens hårångest kanske på något annat? Det är psykologi på hög nivå och inte alls enkelt att reda ut.
Hade jag varit dig, Gnup, hade jag hållt fast vid en fungerande behandling, gillat läget just nu. Sett till att lära mig mer och mer inom ämnet, inom rimliga gränser, mått ganska bra av vetskapen att du gör vad du kan, fortfarande har hårig hjässa och kanske sett fram emot en mindre transplantation om 5-10 år..
Visst är det enkelt att ge råd, svårare att följa. Jag vill inte på något sätt försöka få håravfall att låta som något enkelt att hantera, men din situation är inte så dum..därmed inte sagt att du ska lämna den åt slumpen..