Reply

Då har man varit i Lund då. Åkte hemifrån kl 22:00 och kom fram klockan 07:45 brottade mig ur bilen och alla redbull burkar och letade mig in till NHC kontor. Min strategi var att köra på natten för att bli så brutalt trött så att jag utan problems kunde sova sött under hela operationen.

Jag hade tid kl 08:00 och då fick jag prata lite med Pia och få någon förberedande smörja i hårbotten vilket satt i i 25min efter det kom en synnerligen trevlig sköterska och tvättade och maserade mitt hår och skalle med div kemikalier.

Träffade sedan Mats Ingers och opererande kirurg och vi finslipade tillsammans uppritandet av mitt framtida hårfäste. Mats ritade först ett ganska lågt hårfäste vilket jag protesterade mot för det skulle nästan utplåna mina vikar och dramatiskt förändra mitt utseende. Det skissades om och Mats garvade hjärtligt och sa att de flesta vill sänka så mycket det går därav hans första skiss. De kom även fram till att en stor strip skulle bli overkill så vi bestämde oss för en mellanstrip. Jag läskar mig på mina vikar- tycker det ger mig karaktär- men jag vill ha ett fylligare intryck av frillan. Hårfästet sänktes dock lite grann ändå ca 1cm längst in i vikarna.

Efter vi var överens och papper signerade så satte Mats en “vad det nu heter, typ nål där man fyller på läkemedel och dropp” och jag fick det fantastiska läkemedlet Dormicum in pumpat i venen och den ångest och sprutskräck jag kände innan försvann fortare än kvickt på ett rosa moln. Drogen tar bort närminnet och oro samt gör en trött vilket ledde till, enligt min lömska plan, att jag somnade som en liten brunbjörn.

Vaknade upp inne på mitt rum med tre ostmackor med tomat och gurka i mungipan. Varsågod utbrast en kvinnoröst vi kommer och hämtar dig så fort vi är klara med uppdelandet av hårgrup… bla bla bla bla snark… sov en stund sedan kom en sköterska och hämtade mig och då fyllde de på med en rejäl dos med Dormicum svävade iväg med John Blund direkt. Vaknade en gång då de måste ha träffat en av norra europas största nervbana… i min panna… somnade om bums. Efter allt var klart så fick jag ett bandage likt en medeltidahockeyhjälm då var klockan ca 17:00-18:00. Fick Mackor och dricka på sängen och lämnades sedan själv. Personalen var dock aldrig mer än ett knapptryck bort. De sa att jag skulle få värktabletter och sömntabletter om jag ville till natten men det var jag för finkänslig för ville inte besvära nattpersonalen.

Natten passerade långsamt, min plan hade slagit bakut, har man sovit mycket på dagen så har man uppenbarligen svårt att sova på natten. Tv fanns på rummet men bara med snikutbudet dvs kanal 1 2 4 plus några andra suspekta. Hade datorn med med var lite för omtöcknad för att, till fullo, kunna tillgodogöra mig info från en 10tums skärm. klev upp kl 05:20 och drack kaffe med en annan patient. Tydligen så är insomnia problemet utbrett bland de inlagda på NHC. Den dagen gick förbi i sakta mak tillsammans med tre stycken ytterligare patienter, höll mig mest på rummet och kikade på nedladdad film (10000 bc är en skräpfilm i den kvalitet jag erhöll) Mat fick man ta själv i köket, mest micro mat. Fanns det mesta i bröd och pålägg samt en maskin som kunde servera nästan alla drycker utom Gin o Tonic. På kvällen poppade jag diverse sömn o värktabletter för att vara utsövd inför bilresan på förmidagen efterföljande dag.

FICK SOVA… till 06:00 då måste jag upp och äta- man måste tydligen äta en bra stund innan bandaget avlägsnas annars kunde det bli strul..?…

Fick av bandaget.. ja bilder kommer… och synade skallen länge och väl blev glad av det jag såg och känslan av att det var gjort var fantastisk. Ärret såg exemplariskt ut sa Mats och Kirurg Big Asian Dude. En sköterska gick sedan igenom eftervården med mig och min nyfunne vän V Ä L D I G T ingående och grundligt. Sedan begav jag mig hem de flera flera flera flera timmarna med bil. Änligen hemma så kan jag bara konstatera att jag är nöjd inget svullen eller blå. Fick 3500 hårsäckar och vart av med 39000kr (behövde inte raka mig) Var på jobbet kl 06:30 i går och ska nog jobba så länge det går bra. Stygnen tas på fredag.

Livet leker, tack alla som hjälpt mig nu ska jag ta en liten öl börjar bli lite hes i fingertopparna av allt skrivande.

Dessa bilder knäpptes direkt efter borttagandet av Bandaget 12/4. KOLLA SNITTET! KANON!

/ Corben