Reply

Tänkte höra om någon har bra förslag på vad jag ska ta mig till. Jag är 25 år, och jag vet inte riktigt när mitt hår började tunnas ut på allvar. Jag tror jag var 21 eller så. Innan var det inte direkt ett problem, även fast jag var medveten om att hår tunnades ut little by little, men nu är det rent ut sagt en plåga. Jag har fortfarande hår på huvudet, och är inte alls kal, men nu är det såpass uttunnat att jag inte visar mig ute utan keps. Och till vardags har jag en ganska ful överkammning för att dölja mitt tunna hår på skalpen. Det ska jäkla mycket till innan jag “tar av mig hatten” inför folk. Det är helt klart en spark i ansiktet för självförtroendet. Jag har gått i tankarna att raka huvudet, men moder natur såg ironiskt nog till att ge mig 2 utstående födelsemärken på huvudet så det bär emot att göra det också. Dessutom är jag orolig för att jag ska se helt bäng ut med rakat huvud. Vissa passar ju inte alls i det… skallform et.c… urgle… Inte för att jag har ett deformerat huvud i övrigt, men shit… mormor skulle nog få stroke om hon såg mig med rakat huvud :X

Jag var till en studio som tillverkar hårersättningar, och fick en ganska inofficiell diagnos, där hon sa att jag har fullt med hårsäckar, men de verkar ligga i dvala. Hon förklarade 7-års-cykeln, jag antar att ni är bekanta med vilande och aktiva hårsäckar. Hon tyckte inte det var konstigt att min hårförtunning började när jag var 21 år gammal. 7, 14, 21… sjuårscykeln… in my face. Hur som helst. Hon rekommenderade produktserien “Hair support” men den gav mig inte riktigt det resultat jag, om inte hoppades på så i alla fall önskade.

Jag lurar på att prova Rogaine eller Recrea, men det är också ganska dyra preparat, och jag tänkte höra om de är starkare och effektivare än hairsupport. Kan man få tillbaka hår om hårsäckarna fortfarande finns där?

Till saken hör att jag tror jag tappat mycket hår fort p.g.a kraftig och snabb viktnedgång med hjälp av uteslutande flytande lågenergikur. Jag vet att håret behöver näring, men jag har ätit näringsrik (fast) vanlig kost ett bra tag nu, och mitt hår vill inte vakna till liv igen. Jag börjar bli desperat. Min pappa är numer väldigt tunnhårig också, så jag antar att ärftlighet är en del av problemet ocskå.

Jag behöver kort och gott något som kickstartar mitt hår igen, om det går. Annars lutar det åt rakning. Men jag vill inte raka mig egentligen. Jag har haft tjockt hälsosamt hår innan… jag vill ha tillbaka det!>.<;;;;; Hårersättning fungerar ju på avstånd… men jag grips av panikångest inför att behöva förklara det för framtida partners. (återigen självförtroendet som spökar) Jag antar att fler med mig känner sig romantiskt hämmade p.g.a håravfall. Just nu är mitt huvud i nån sorts fula ankungen-stadiet. Så till den grad att jag tror det ser bättre ut om jag tappar skiten. Får jag inte mer hår, är det lika bra med inget hår… Lite så känns det just nu. Snälla ge mig råd. Jag kan inte fortsätta att leva bakom en keps. //mutte. *edit Jag har väldigt välväxande polisonger som jag gillar, och där oroar jag mig också lite… vill inte gärna bli av med dem, men jag lurar på om det inte skulle se konstigt ut med eventuellt rakat huvud, och “intakta” polisonger.