home › Reply
-
Hej!
Jag heter Ulf och har passerat 30 för några år sedan. Har tappat hår i ca 10 år och har oftast rakat till ca 5 mm, frisyren blir inte så snygg när det växer ut. Det är inte helt kalt, befinner mig nog mellan 3 och 4 på Norwoodskalan. Har kört med Rogaine i perioder, kör nu med Kirkland pga av ekonomiska skäl.
När jag började att förlora håret så fanns det inga sådana här bra foum, inte på svenska i allafall, därför fick man förlita sig på den lilla info som fanns att tillgå. Har personligen varit lite orolig/osäker på finasterid och därför inte tagit steget. Nu är det kanske försent för det och jag kan nog inte tänka mig en transplantation, men det kanske finns hopp.
Har även kört med trikologi plus Huntingfordborstning, men jag kan inte säga om det hjälpte. Jag kör fortfarande med borstning då det är väldigt behagligt samt att det lossnar väldigt mycket skräp, dvs gammal hud och vad det nu kan vara, dock borstar jag bara typ två gånger i veckan. Gick först till Huntingfordsalongen, men köpte min andra borste hos Bondessons hårvård i Göteborg. Där de förespråkar mer borstning än Huntinford, de kör ingen trikologi. Har en del väldigt tjocka hårstrån och som är mycket mörkare än vad mitt hår tidigare varit, om det beror på borstning vet jag inte.
Så nu kör jag bortsning lite då och då, minox plus fungoralschampoo. Det kan vara anledningen till att jag inte tappar mer hår än jag gör. Har två äldre brorsor som tappar hår den ena är nästan helt kal medan den andra har så pass att han kan ha en vanlig frisyr, men klart uttunnad. Min far började tappa hår vid 50, Min Farfar blev skallig vid trettio och även min morfar. Min morbror har tjockt hår och är 60, har även två farbröder där den äldre av dem har väldigt tjockt svart hår och den andra tappar hår.
Är fostrad i den gamla skolan och att bry sig om utseendet är kvinnligt tjafs, men är även påverkad av modernare syn på sådant. Slits mellan dessa två världar. Så ibland bryr jag mig inte men ibland gråter jag inombords när jag ser hur tunt det är på hjässan jämfört med sidorna.
Så till viss del har jag förlikat mig med min situation och har ju aldrig lidit av detta på samma sätt som de som drabbats i så unga år. Min flickvän bryr sig inte om mitt håravfall, utan tycker om mig som jag är, vilket är underbart.
Är väldigt facinerad av denna site ,främst forumet, och jag känner igen mig så mycket i er andra. Ett väldigt gott initiativ får jag säga.
Ok det var kanske en lite ostrukturerad presentation, hoppas ni fick ut nåt av det. Och att någon kan komma med lite tips. Ha det gött!
/ Ulf