-
tja.. ny på forumet men erfaren av håravfall.
började för mig vid 17-18, idag är jag 28.
Jag har genomfört 3 operationer på NHC, en halvstor i fronten o två stora över hela huvet.
Min första operation var vid 19-20 typ
Sakta men säkert tunnas det ut mer o behöver en till snart… om det finns hår kvara att göra det. Jag använder idag propecia (eller kopian) och toppik… toppik är det som räddar min dag, utan det skulle jag gå under.
Det psykologiska i detta med att tappa hår har för mig varit ENORM… har mått så otroligt dåligt, haft mardrömmar och en känsla i magen som jag bara kan jämföra med total ångest.
Mitt resultat av NHC är överlag bra.. har jag kommit fram till idag. Tror att många inte tänker på att om en som jag börjar transplantera innan det synns att man är tunnhårig så förlänger man bra processen och köper sig lite tid… men den totala känslan är dock ändå att håret hela tiden tunnas ut och det mår man dåligt av oavsett om man vet att det tillförs hår som är beständigt. Om man som person redan tappat “klart” sitt hår och får nytt så är det ett upplyft istället för ett konstant långsamt nedköp och det kan nog vara en stor skillnad på hur man känner o mår över allt. Naivt trodde jag nog att transplantationerna skulle fixa alla problem.. även om jag blev informerad om annat. Man är blind o döv helt enkelt om man tror på något väldigt starkt.
Jag hoppas på att jag kan göra många fler operationer (att håret räcker) för att få ett så tätt resultat som möjligt. En tanke som hjälper mig är att jag MYCKET MYCKET hellre har möjligheten att se något tunnhårig ut istället för att ha en totalt kal fläck.. gör det valet i alla lägen.
Om resultatet:
I fronten mår jag dåligt över att håret är klart tjockare med små gropar (de är absolut inte stora men syns ju att det inte är totalt naturligt) Tiläggas att jag aldrig fått någon kommentar för det så det kan ju vara jag som är skadad.. det första jag ser på en person är på hans hår.. o kan DIREKT avgöra om han/hon är tunnhårig eller gjort en operation. Jag skulle önska att man kunde sätta i tunnare hår i fronten för att göra en mer gradvis övergång än den skarpa kant jag har idag.
Idag har jag tunnats ut rejält uppe på huvet oxå så det blir mitt nästa projekt.
Om jag vid 20 visste resultatet idag så hade jag fortfarande valt att inleda och göra mina operationer… mitt tips till er som funderar… försöka göra en VÄLDIGT nogrann analys av omfattningen av ditt håravfall.. försök verkligen ta reda på till så stor grad som möjligt hur ommfattande ditt håravfall kan bli.. hur stor ytan blir så att säga. En för stor yta tror jag personligen inte går fixa tillfredsställande för någon i unga år. Vet inte ens om det jag sagt nu hjälper… eller ens är ett svar på någon fråga… skönt o skriva av sig lite antar jag…
Sammanfattningsvis är ialf att det psykologiska i detta är sååååå otroligt jobbigt… fattar inte varför det ska behöva hända. Min första doktor jag besökte sa “ja men du har ju så många andra fina egenskaper” … jag kollade en stund på han o gick sen därifrån… vad i hela världen hjälpte dom orden mig???