-
Asså, för mig har håravfall varit en dryg del av livet, absolut. Men i stora drag har det dock fått stå till svars för andra brister; ett riktat utlopp av negativ energi. Säkerligen otroligt vanligt att det är precis så, men det speciella i mitt fall är att jag är en onödigt analytisk människa och därför onödigt medveten om att så är fallet. Det är nog mindre vanligt. Men med det sagt, det drygaste med håravfall är egentligen att det fungerar som rynkor eller andra ålderstecken; inte ett plötsligt steg när det infinner sig och man måste acceptera situationen, utan lite, lite i taget.
Jag har så förbaskat utstuderade planer för att inom loppet av ett år ha ett liv jag inte riktigt känner att jag har eller har haft på några år (är typ ett år in i processen), och jag lyckas förvånansvärt bra med att upprätthålla den planen. Sett till situationen är det jag avklarat senaste halvåret objektivt fantastiskt. Problemet med håravfall i mitt fall är upplägget; Håravfall stannar aldrig av, rushar aldrig snabbt, utan smyger hela tiden. Det är dag efter dag av “lite sämre”, vilket totalt motarbetar precis dom mål jag jobbar mot. Så på det sättet är håravfall för tillfället bland det värsta jag kan drabbas av, just tack vare att det inte är “svart eller vitt”; det går sakta sakta från ena sidan till den sämre.