home › Reply

  • ?
    Anonymous
    Inactive
    Haalo go vänner och gott folk!

    Är precis kommen tillbaka efter ett halvår abroad, och kul att se att sidan fortsätter växa, mest är det min medmänskliga glädje som blir glad av detta, då jag själv fick mycket sinnesro och information av att hitta hit, kul att fler gör det, snygg ny design på startsidan också whyatt och jag hoppas balansgången av sponsorerna går bra!

    Psykologiskt är väll egentligen den stora biten med håravfall, det finns ju faktiskt dem, helt seriöst, som struntar i det, men sedan finns det ju den ytliga världen, och tyvärr, hur ska man uttrycka, “bimbo”-världen, där hur du ser ut är ALLT (kanske finns bättre uttryck än bimbo-världen).

    Själv mådde jag något så otrooooligt dåligt under gymnasiet (vilket för övrigt är alldeles för tidigt för håravfall, tvi vale!) och under universitet också, så går det ju inte en dag utan att jag avverkar en hel del hårfästen, en mani-sjukdom!

    Dock har det ändå blivit bättre, mycket tack vare här när man märker att man inte är ensam, och jag har vuxit lite, och tack vare min behandling av fina och mino (ska tilläggas att toppik är jävligt bra, någon som testat nya sprayapllikatorn, är den grym?)

    Dock så kommer man inte undan den ytliga världen, jag har hört många gånger tjejer sagt att en kille är snygg bara för att han har stabilt hår, men jag vet inte om man bara kan whina på tjejerna, jag menar finn ett mer stukat djur än ett lejon som har förlorat sin man, och i slutändan är vi ju inte mer är avancerade djur, så det är faktiskt inte konstigt att vi mår dåligt för att vi förlorar våran man, sedan ska man ju helst inte låta det styra hela ens liv!

    Nu har jag haft turen att svara relativt bra på min behandling, vilket gjort att jag vågat låta hår växa ut igen (ska posta nya bilder på min sida senare) men senast igår när jag var med mina kompisar sa någon tjej “det är så snyggt att du sparat ut håret” och jag svara, “jag tänker nog klippa det kor snart” och då sa hon “Men nej, gör inte som person X och Y (var två andra i rummet som är snaggad pga bristande möjligheter till frisyr), för du kan ju ha långt hår, de kan inte dem” och vanligtvis är det jag som mår dåligt av en sådan kommentar, men jag kände otroooligt medlidande med de andra två, då jag inte direkt har svårt att tänkte mig in i hur dem kände sig just då.

    Nog talat, kul att vara tillbaka i detta kalla avlånga land

    JO