home › Reply

  • ?
    Anonymous
    Inactive
    Quote:
    strike wrote: William: Du verkar verkligen acceptera dig själv fullt ut och ha nått en skön harmoni och inställning. Tycker verkligen dina åsikter i många inlägg är tänkvärda och betydelsefulla, inte bara för tunnhåriga utan för alla med olika slags komplex. Däremot vet jag inte om man ska ta för givet att alla problem bara plötsligt försvinner över en rakning. Du skriver tex att man gör sig påmind av sitt håravfall om man försöker bekämpa det. Min fråga är då fölljande: blir man inte påmind om sitt hårafall om man konstant måste träna och sola för att trivas med sig själv?

    Nej,man det går inte över en natt och man blir inte vuxen över en natt heller. Klart det tar tid att vänja sig vid förändringar men man måste kunna tänka klart och logiskt så man gör det bästa av situationen och är ärlig mot sig själv. Alla måste vi någon gång bli vuxna och ta tag i våra problem och lösa dem själva. Man ska inte göra sig beroende av något som man inte kan ändra på. Visst det finns massor med tillfälliga lösningar på problem men dom är ofta inte dom rätta eftersom man någon måste ta tag i problemet på riktigt. Tiden går hela tiden och man blir inte yngre med tiden. Ta ansvar nu eller senare, vilket låter klokare? För mig är det nu och inte sen. Jag vet att om jag gör det som är rätt nu kommer det också kännas rätt sen, jag kommer inte ångra mig om tio år att jag började raka mig, det känns som en befrielse varje gång jag rakar mig. Visst det har tagit mig tid att vänja mig med att raka mig men nu känns det okey, helt normalt för mig. Tänker inte på håravfall som jag gjorde för 3år sedan då mitt började.

    Tränar gör man för att det är gott för hälsan och man håller sig i form på det sättet, man får väldigt bra självkontroll av att träna regelbundet. Att vara lite brun gör att man ser fräshar ut men du har helt rätt i det att man(JAG) tränar och solar för att man ska framhäva sina andra attribut. Och inte fästa sig vid det man är mindre nöjd med. Så jag ser inte mig som någon gammal flintskallig kille utan hår utan en helt vanlig kille och så tror jag dom flesta ser på mig också. Man tänker inte på mitt hår när man ser mig och det gör mig vacker på många andra sätt. Det visar också att jag har en annan utstrålning och attityd. Man älskar mig inte för mitt hår så att säga! Och det om man tänker är jävligt fint, att älska någon bara för hårets skull låter helt jävla patetiskt eller att man skulle behöva hår för att bli älskad. Man ska framhäva det fina i sig istället det för det mindre fina.

    OK måste verkligen gå nu, iaf som sagt )