-
Jag skulle kunna bidra med hur beslutet togs av mig. Jag velade fram och tillbaka i en månad innan jag slutligen beslöt att prova. Det var grymt jobbigt när jag väl skaffat tabletterna med, tog ett par dar innan jag tillsist tvingade mig själv. Anledningen till att jag tvingade mig var för att känslor baseras inte på logik och det var ologiskt att vara så orolig. Iaf så var det lite jobbigt de första dagarna hade ångest och kunde till och med vakna på natten av den. Men när dagarna gick och inget faktiskt hände med kroppen och nu 50 dagar senare tänker jag inte alls när jag stoppar i mig tabletten på morgonen. Och några bieffekter har jag inte känt av och inte tänker jag på dem heller. Dvs, jag funderar inte på om jag kommer få eller inte. Det oroar mig helt enkelt inte längre.