-
Så fort jag beger mig ut i gemenskapen så får jag det jag alltid fasar över bekräftat:
Var?: Släkträff på midsommarafton
Scenario: kusinens kompis kommer in och hälsar (för övrigt 22 år) på alla och pekar därefter på mitt huvud och säger inför alla “du har ju tappat hår”
Killen förstörde min midsommarafton.
Så här ligger det till så fort jag träffar folk runt min egna ålder och det roliga var att jag hade det på känn. ” åh en ny ung hårsvallsmänniska, nu hänger det nått i luften, nu får jag säkert en nedsättande kommentar”. Nu blev det inte direkt lättare att ta av mig kepsen i sociala sammanhang.
Nu höll jag igen lite men gav ett skönt svar tillbaks: “ah, jag har fått cancer”, bara för att han skulle få dåligt samvete.
För övrigt blev många som hörde detta upprörda även dem. Jag blev ju galet socialt brännmärkt. Det här är ju nånting som bara förstärker den sociala ångest man redan har.
Nej nu ska jag börja umgås med kvinnor 40+. Där blir jag iaf skonad ifrån detta.