Reply

Jag har till och från smygit in här och läst, men har aldrig blivit medlem eller vågat skriva någonting förrän nu. Det är helt enkelt dags att sluta blunda för det som är jobbigt och istället göra något åt saken.

Jag började tappa håret när jag var ca 17 år. Och det kom verkligen helt plötsligt på en dag bara! Åtminstone så som jag upplevde det. Jag stod i duschen och kammade igenom håret med balsam, min vanliga rutin. Det följde med en rejäl tuss av mitt långa hår, jämfört med det jag var van vid dvs ett par hårstrån! Jag blev såklart fundersam, men tänkte att det säkert var något tillfälligt. Sånt hade man ju hört talas om. Dock fortsatte håravfallet, T.ex så kunde jag dra händerna genom håret och vid varje drag så följde det med ett par strån, så hade det inte varit tidigare. Tror att jag var 18 när jag frågade pratade med en läkare om problemet. Det togs blodprover med det hittades ingenting konstigt. Sedan dess har jag tagit ytterligare ett par blodprover pga håravfallet, men allt har varit normalt.

Jag är idag 29 år, men det är först nu som det börjar synas att jag blivit tunnhårig i mittbenan och runt hårfästet. Vet inte om det beror på att jag hade väldigt tjockt hår från början eller att håravfallet gått väldigt långsamt fram.

Både mamma och pappa är tunnhåriga och mina två äldre syskon likaså(syster och bror).

Håravfallet har triggat flertalet depressioner från ca 20-24 års ålder.

Idag får jag inte samma panik som förr trots att uttunnandet syns mer för varje år nu, men jag känner ändå att SÅ långt gånget är det inte att jag måste acceptera att jag håller på att flintis!

Jag behöver råd angående behandlingsalternativ. Vad funkar egentligen? Vad är värt att lägga pengarna på?