-
Quote:Bitter wrote: Jag spelar ganska mycket musik. Nu till helgen va det en kille som inte kunde spela i sitt band och jag blev ombedd att hoppa in. Dom killarna är i 20-25 års åldern med härliga kaluffser…Behöver jag säga att jag avböjde…lol
Det suger verkligen att jag låter det här hämma mig…men det är bara inse att det gör det.
Jag har aldrig varit direkt fåfängd men heller aldrig velat sticka ut ur mängden på minsa lilla sätt…vilket man gör nu vare se man vill eller inte.
Jajja det är som det är och är bara att acceptera…life goes on
Jag är själv 21 och har den största kransen du kan tänka dig. Det är bara föreställa dig hur mkt jag känner att jag sticker ut. Så pass mkt att jag inte klarar visa upp den för offentligheten samt att jag inte klarar umgås med folk, SPECIELLT inte de i min egna ålder. Har inte haft några som helst problem med tjejer förut men kommer jag nära en tjej idag i min ålder så känner jag mig plötsligt som bengt 47 våldtäktsman och får panik. Jag har gått från en framåt kille med livslust till en med social fobi. Varje dag går jag runt med en klump i magen och känslan av att “detta är inte jag”. För mitt gamla jag är borta. Min personlighet, min framåtandra, mitt självförtroende och livslust. Jag känner mig bortsållad i samhället, i synnerhet hos ungdomar. Som tur är så är man inte virgin, annars hade jag dött oskuld.