-
Jag tänkte berätta lite om min livssituation.
Vid 20-års ålder så började jag tappa håret. Det började då som en liten kal fläck mitt uppe på. Jag trivdes ändå som jag var och brydde inte om mig om det speciellt mkt. När jag var 23-24 så hade fläcken blivit större och jag rakade av mig allt hår. Det var en total känsla av nakenhet. Jag hade som inget skydd något mer. Jag hade kraftig akne när jag var yngre med stora bölder. Så jag hade just tagit mig igenom det när detta med håravfallet kom. Suck.
När jag rakade av mig håret så försvann all mitt självförtroende och självkänsla. Jag höll det riktigt kort för att jag skämdes så för min kala fläck och högre vikar. Jag började bli folkskygg och kraftigt deprimerad samt panik när jag var bland människor. Trots att jag hade keps eller mössa så var känslan densamma, totalt naken. Gick till spegeln hela tiden.
Så hade jag i 3 år nu och det sista året så hade jag självmordstankar varje dag. Till sist hamnade jag på psyket. Har fått mängder av olika tabletter genom åren, antideprissiva, neuroleptika, lugnande medel mm. Jag började vid den här tidpunkten ha håret lite längre, och besvären krymptes lite, men var ändå så stora att jag inte kunde leva ett normalt liv. Det har nu gått totalt ca 5 år från första paniken.
Jag har pratat med många psykologer och varit på utredningar där de säger att det bara är tankarna och inte håret det hänger på. Visst kan jag hålla med, men om man har prövat allt man kan komma på och inget funkar vad gör man?! Jag har försökt göra saker som jag tyckt om men ingenting känns kul. Känner bara nakenheten hela tiden.
Jag har inte haft en enda tjej under de här åren som jag mått såhär. Nyligen provade jag att låta det lilla hår jag har växa ut och jag kände mig nästan som mig själv, men känner mig tvungen att klippa ner det eftersom det ser fördjävligt ut och vad händer, allt självförtroende försvinner igen, tillbaka på ruta 1.
Jag vet inte snart om jag orkar mer något mer.. Jag har hela tiden varit emot transplantationer och istället lära mig att acceptera men jag har knappt någon ork kvar. Tror ni man kan få hårtransplantation bekostad av landstinget om man mår så här??