-
Quote:kajjan wrote: Hej!
Jag är 24 år och har hårproblem. Jag brukade ha så tjockt hår att jag själv fick tunna ut det med en sax emellanåt för att jag tyckte att det “stod ut” så mycket. Frisören sa alltid att det var väldigt tjockt och såklart satt mycket av mej i det där stora fina håret. Tunnhårigheten är ett j*vligt stort problem för mig eftersom det påverkar min allmänna sinnesstämning…
Det började runt maj förra året då jag märkte att håret höll på att tunnas ut och sen dess har det fortsatt, svårt att avgöra, men det har gradvis blivit lite värre även om den största förändringen ändå kom på en gång under loppet av några få månader.
Frågan är vad som är orsaken. Min mamma som är runt 55 år har mer hår än vad jag har nu, min pappa har i medelåldern fått tunt hår men har fortfarande hår på hela huvudet. Så VARFÖR jag??? Det är absolut mest på ovansidan och främre delen av huvudet, vilket ju tyder på ärftligt håravfall, men jag har även blivit tunnare över resten av huvudet, även det lite svårt att avgöra. Min syster har lite samma problem, vilket också skulle tyda på ärftlighet, men ärftligt håravfall för en tjej vid 23 års ålder, borde inte det vara väldigt sällsynt? Och från vilka gener då?
Grejen är att någon månad/månader innan jag först upptäckte hårförändringen så mådde jag rätt dåligt under en längre period med mycket psykisk stress, jag hade alltid ont i magen och var på helspänn och åt säkerligen inte så bra. Men sedan ett år tillbaka har jag inte haft sådana problem och inte heller stressat så mycket. Jag käkade Priorin och något liknande i två månader och tänkte att tunnhårigheten berodde på stressen. Men det har som sagt snarare blivit sämre med tiden. Vad tro ni, ärftlighet eller stress?
Nu har det gått mer än ett år sedan det började och jag börjar bli mer och mer deppad eftersom det inte verkar som om håret tänker återvända. Så nu vill jag testa allt som går. Jag provade rogaine (har skrivit om det i en annan tråd) under 10 dagar för några veckor sedan men fick sluta pga biverkningar som jag är helt övertygad om kommer från rogaine.
Nu är min fråga, vad ska jag prova mer? Vad är er erfarenhet? Jag har surfat runt och läst en massa men det är svårt att veta vad man ska satsa på. Jag har börjat med recapeen som jag ska testa i fyra månader, tänkte även köpa silicea. Någon kvinna som har erfarenhet av recapeen? Några särskilda vitmainer o mineraler?
Jag ska tillägga att jag har varit på vårdcentralen för ett halvår sedan och gjort några tester (har tyvärr ingen koll på vad det var) som inte visade något onormalt. Nu har jag en tid hos en hudläkare om en månad, något särskilt som jag kan fråga denne om?
Snälla hjälp!
/A
Hej !
Jag läste även ditt inlägg om Rogaine och ett fåtal av våra kunder har faktiskt märkt av liknande symptom. Det handlar då om att de är extremt känsliga och påverkas av blodcirkulationsökningen och får därför svårt att sova NÄR de applicerar minoxidilen sent på kvällen ! De har istället provat att endast applicera en gång per dag (på morgonen) och då försvann problemet. Det är bättre att applicera en gång om dagen än inte alls !
För de flesta så är en applicering Rogaine om dagen mycket bättre än 2 ggr med tex Recapeen.
Recapeen har visat resultat, men är inte i närheten av Rogaine för de flesta ! Sedan bör du INTE heller använda spray applikatorn, utan “pipen” så att minoxidilen når hårbotten och inte blir finfördelad över dina hårstrån som då “stjäl” en massa minoxidil som kan få håret att kännas tråkigare och förlora kvalitet. Ta istället några minuter extra på dig och dosera ut med pipen eller varför inte med en pipett där du direkt doserar upp 1 ml och sedan försiktigt droppar ut lite och masserar ut det ordentligt och sedan fortsätter så tills allt är använt. Sedan så ska du komma ihåg att minoxidil behöver 3-6 månader på sig för att visa effekt !
Sedan så handlar det oftast om stress relaterat håravfall eller hormonrubbning när unga tjejer får håravfall / uttunning. Det kan även röra sig om hårsjukdom, men då brukar man oftast märka sådant tidigare i livet. Om det är stressrelaterat och alla orsaker till problemet inte är borta…och du dessutom nu oroar dig för håravfallet vilket i sin tur leder till mera stress symptom…ja då kan givetvis den biten påverka så att det blir värre och du hamnar i ett ekorrhjul.
Stress relaterat håravfall brukar återhämta sig när allt blir “bättre”. Vi hänvisar alltid yngre kvinnor till läkare / vårdcentral innan det kan vara tal om laserbehandling. Det är väldigt få unga kvinnor som drabbas av ärftligt håravfall och oftast (kanske så ofta som 95% ) så är det hormonbalasen som spökar ! I en del fall så har det faktiskt räckt att kvinnan har bytt P-piller sort eller börjat med P-piller tex. Men man bör stå på sig och kräva att vårdcentralen hänvisar en till rätt prover och påtala att hårproblemet verkligen visar på en förmodad rubbning i hormonbalansen ( Sköldkörteln tex). Får man ordning på det så brukar håret sakta återhämta sig igen.
I ditt fall så kan det mycket väl vara stress….men givetvis så vill man vara säker ! Du ska inte vända dig till någon laserklinik eller trikolog utan riktiga läkare ! När de har sagt sitt och man är riktigt säker…då kan man se på vilka eventuella behandlingar som möjligen kan hjälpa dig. Viktigast är att få en diagnos eller åtminstone utesluta alla tänkbara anledningar utom ärftligt håravfall. Vi har flera kvinnor som går på laser men inte förrän man vet att lasern kan göra någon nytta för dem. Vet du inte anledningen till problemet så vet du inte heller vad du kan göra för att förbättra situationen. Är det ett hormonrelaterat problem så gör vare sig laser eller minoxidil någon nytta i längden om inte något samtidigt görs åt orsaken till problemet. Då uppstår lätt ett moment 22 ! Däremot så kan laser och minox hjälpa till återhämtningen när väl orsaken är fastställd.
Det är mina tips iaf ! Ge dig inte innan du har fått svar på dina frågor och fått kontrollera tex sköldkörteln ordentligt.