Reply

Jag har flera tunnhåriga vänner med bra positioner på arbetsmarknaden, så där handlar det mest om att studera ihärdigt under några år. Vidare såg jag senast igår något av en sällsynt attraktiv milf i tätt sällskap med en rejält tunnhårig man, bara hår på sidorna och zero uppe på. Självförtroende och pondus antas ligga bakom.

Om man klassificerar tunnhårighet som ett handikapp är det läge att se över andra utseenderelaterade åkommor också…vart sätter man gränsen? Själv önskar jag ingen håravfall, men har för egen del valt att betrakta håravfallet som något jag helt enkelt får acceptera och inte låta ta över allt för mycket och detta har jag märkt görs enklare om man inte själv ger sig stämpeln “offer” och börja tycka livet är orättvist bara för att man inte fått rätt gener beträffande håret.