Reply

Jag kan också relatera något till din historia. Och det som är en sån jävla mardröm för mig är att 2-3 månader efter jag hittat den frilla jag var nöjd med(ruggig confi boost) så började jag tappa håret. Jag har alltid kört långt hår med mössa el. keps. En typiskt surfar-look.

Jag sitter nu med 7mm och ser ut som ett jävla ekollon. Alltså, det är så sorgligt så det inte är sant. Den första månaden kunde jag vakna mitt i natten med en sån jävla ångest så jag trodde jag hjärtat skulle stanna. Ibland vaknade jag och var tvungen och känna på håret för att inse att det inte var en mardröm, det är verklighet mannen, håret är borta. Jag har dock inte gråtit något ännu men varit bra nära ett par gånger! Och jag är på sätt och vis på väg att acceptera min situation. Fast jag tror jag lurar mig själv lite eftersom jag inte satt in någon motattack mot håravfallet än. På så sätt tänker jag, något undermedvetet “Det löser sig, när du börjar med det och det kommer håret tillbaka”. Förstår ni vad jag menar? Och när jag tänker, som någon nämnde tidigare i tråden, “det är inte antalet hår som gör mannen, blabla” så nickar jag inledningsvis instämmande och fortsätter på min tanke “Näe! Det är fan sant! Jag kan se ut som ett ekollon och folk kommer tycka om mig ändå!” Men sen vänder det igen. Ja, det är klart ingen kommer hata mig om jag har rackigt hårfäste. Däremot får man säkert sympati eftersom vi är så unga. Men det vill vi ju inte ha. Jag vill inte behöva ha det. Folk tyckte om mig även när jag hade bra hårfäste. Varför kan det inte fortsätta vara så? Är ni med på vad jag menar? Hur det blir en ond jävla cirkel. Fan vad pissigt jag mår.