Reply

Som rubriken säger så är intressen/hobbys nog det bästa man kan ha när man lider av depressioner av alla slag.

Senaste tiden har jag lugnat ner mig ganska mycket gällande håravfallet, delvis för att det bromsats och jag inte kör med en snaggfrilla längre men i största del för att jag lagt så mycket tid på att utveckla mig själv.

Mitt mål med livet är musik och det är det som jag lyckats utveckla rejält jämfört med tidigare år. Känslan att skapa något och sedan få färdigt det och faktiskt vara nöjd är oslagbar. Det försämrar ju inte att få höra komplimanger som nästan låter överdrivna för att dom är så bra.

Man blir barn på nytt.

Så det är väl lite min poäng att kan man utveckla sig som människa och lyckas så spelar inte andra saker så stor roll. Självklart kommer jag deppa sönder när jag sitter där med helikopterplattan redo för att ha en radiostyrd helikopter på huvudet.

Men vafan!? Det är större än så… Livet handlar inte att gå runt och må dåligt över utseende, Man ska må dåligt över hur man har agerat när man agerat fel.

Är vi inte värda mer än att gå runt och må dåligt?

Jag får den här känslan av storhet när jag lyckats med mina egna mål, att utveckla min dröm.

Varje gång jag lyckas ser jag målet närma sig.

Väger jag det mot min depression över håravfallet så kan jag säga att det spelar ingen roll om jag skulle vara fet, hårlös, eller handikappad. Den känslan att kunna säga högt “fan vad grym jag är” Är bland det bästa jag varit med om!!

Tappa aldrig hoppet!

*Jag smyger in med lite reklam på mig själv här*

http://www.youtube.com/user/MrToobyy?feature=mhum

Där finns musik jag gjort