Reply

Om man tar bitar av information ur dess helhet, då är det bara fantastin som sätter gränser för vad man kan påstå ha sagts. Jag tror att du kanske inte riktigt har studerat detta forums innehåll speciellt djupt och den enligt dig “lite partiska” webbmasterns inlägg tillräckligt ingående. Om så hade varit fallet hade du med stor sannolikhet insett att två röda trådar är väldigt återkommande i diskussionerna:

1. Som nyanländ i “håravafallsvärlden” uppmuntras alla att på egen hand och via oberoende källor inhämta fakta och kunskaper om ämnet. Anledningarna är flera, en är att man då i efterhand minimerar risken att ställa sig frågan “varför gjorde jag det här?”. Research är ett begrepp som ofta återkommer, läs på. Förkovra dig. Studera ämnet. Lyssna inte på en enda källa, använd flera. Ha tålamod och inse att håravfall, om det ses som ett problem, inte bara kan sopas under mattan genom någon snabblösning.

2. Den enklaste, smidigaste och billigaste lösningen på problemet är att, i linje med vad du själv skriver, att acceptera läget och gå vidare i livet med fokuset på betydligt viktigare saker i livet än hur många växande hårstrån man har på sin hjässa.

Jag tar mig friheten att kort reflektera över några av dina uttalanden.

Jag har hört många kirurger världen över säga precis detta. Om du anser att den kirurgen/kliniken som utförde operationer på dig utnyttjade din okunskap och naivitet genom att inte upplysta dig om dessa elementära kunskaper, så är det högst beklagligt att definitivt ett varningstecken.

Tycker du resonerar lite väl platt här. Man kan vända på det du sa och “undra hur många fler som varit tunnhåriga i Hollywood om det inte funnits bra kirurger?”.

Den gode Donald har det diskuterats en del om här på forumet. Det sista jag hörde va att han frivilligt ställde upp en i TV-show där de fick känna honom i håret eftersom han va lite trött på att snack om att han skulle vara ett gammalt HT-offer. Han menar i alla fall själv på att det är hans äkta hår om än med ett konstigt frisyrval

Vid all kirurgi föreligger risker, så även vid hårtransplantationer. Riskerna utgörs delvis av personliga faktorer men också till väldigt stor del utav opererande kliniks kunskap och erfarenhet. Så hos fel klinik kan det bli pannkaka (för stora ärr, synlig pitting etc) och alltså bli PRECIS så som du “Truth” beskriver, men också omvänt, hos rätt klinik kan det bli mycket bra med minimal synlig påverkan på donor, mer eller mindre osynliga ärr, inga spår av pitting, hår med korrekt växtriktning osv…..vilket du helt BORTSER ifrån/VÄGRAR inse.

Så på det hela taget håller jag inte med dig i din proklamering om att ALLA hårtransplantationer blir misslyckade, jag är faktiskt förvånad att du, som enligt egen utsago är läkare, inte har en mer nyanserad och modern uppfattning i frågan.

Jag förstår att du är besviken över din serie av ingrepp och det är beklagligt i kvadrat att du behövde punga ut stora summor pengar men framför allt personligt lidande i jakten på mer hår, men tänk de som via te.x. det här forumet berättat (och visat med bilder) hur väldigt nöjda de är med sina ingrepp och som märker av en ökad livskvalité..inbillar de sig bara då eller? Hittar de på? Ditt utspel är ju som en spottloska i dessa människors ansikten.

En mycket viktig sak som man inte kan poängtera för många gånger är risken för fortsatt håravfall. Väldigt många HT-intresserade underskattar en sådan utveckling och penninghungriga kliniker likaså. Därför, återigen, research research och åter research. Det finns många personer som definitivt skulle undvikit att operera sig, den saken är glasklar. Man måste väga in sina gener, sitt arv…i alla fall tills vi har en teknik som löser problematiken kring ändlig donor.

Jag tar det en sista gång ifall någon missade…

RESEARCH RESEARCH och åter RESEARCH!

ps. Truth, du får gärna fylla i en fungerande e-mail i dina kontouppgifter, tack!