home › Reply
-
Quote:whyatt wrote: Hej JN.
Självklart kommer vi ihåg dig sen tidigare

Intressant reflektion du kommer med, problematiken kring just “hjärnspöken” är ett samtalsämne som ofta kommer på tal. Åsikterna går isär hur stor roll de spelar, men din redogörelse vittnar om att det är fullt möjligt att vända på steken – hur kommer det sig inte att du, till skillnad från de flesta andra som upplever erektionsstörningar @ finasterid, valde att fortsätta?
Hej! Bra fråga. På ett sätt framstår man som en idiot när man fortsätter käka tabletter trots problem men jag hade läst om andra som slutat med finasterid och upplevt att problemen kvarstod, eller tom förvärrats efteråt; att man ändå var fånge i skiten. Om jag slutat med behandlingen hade jag kanske inte vågat ta tabletter igen, med ev skallighet som följd (hade som sagt hållt på i 1,5 år utan problem).
Eftersom problemen började under den mörka årstiden tänkte jag att det kanske berodde på det. Sedan var det inte heller helt “dött” där nere men väldigt oberäkneligt. Det faktum att jag hade (har) förhållande innebar även att jag hade råd att misslyckas någon gång på rad utan att helt tappa självförtroendet. De gånger jag lyckades få till det var den halvslak däremot. Någonstans inombords kände jag dock en övertygelse om att allt skulle lösa sig på sikt. Den inställningen har kanske påverkat?