-
Quote:volym wrote: Hejsan
ml, känner igen mig mycket i din desperation! Jag är också 26 år. Tror tyvärr inte att jag har svar på dina frågor, men jag kan dela med mig av min story så kan vi försöka stötta varandra i kampen för hår.
Liksom flertalet tjejer på detta forum vet jag inte med säkerhet om mitt håravfall beror på rent ärftliga faktorer eller ej.
Det som talar för ärftlighet:
– Håret har tunnats ut framtill och ovanpå huvudet. Det känns som att det blivit tunnare över hela huvudet men absolut mest upptill på huvudet, vidd luggen/hårfästet och ovanför öronen/ tinningarna. Tror dock att jag alltid haft lite mindre hår på dessa ställen än bak på huvudet.
– Jag upplever egentligen inte att jag tappar onormalt mycket hår utan att jag mer eller mindre “plötsligt” fått en uttunning. Den första uttunningen kom för två år sedan och under loppet av ett fåtal månader kändes det som att minst 50% av håret var borta. Jag förlorade mitt tjocka fina hår, men håret såg fortfarande okej ut. Detta har inte vuxit tillbaka. I maj-juni i år upplevde jag återigen plötslig att håret tunnats ut ytterligare. Nu lyser skalpen igenom framför badrumsspeglar. Luggen ligger klistrad längs med sidan.
Det som talar mot ärftlighet:
– Mim mamma, min mormor, mina fastrar och mina kvinnliga kusiner har alla normalt (mycket!) med hår på huvudet. Min mormor som är 90 år har kanske 10 gånger tätare hårfäste än vad jag har.
Min farmor är den enda som jag vet hade tunt hår i 60 årsåldern. Jag vet inte säkert när hon fick det men enligt muntliga källor hade hon normalt hår fram till äldre dagar. Min morfar och farfar blev kala. Min pappa har fortfarande hår, dock ej tjockt.
– Liksom så många andra har jag har stressat och mått dåligt i omgångar. Under det senaste året har jag ätit Sertralin för första och sista gången från augusti-mars efter en ordentlig stressperiod. Nu mår jag dock mycket bra, äter bra och tränar och trivs med livet (förutom med hårsituationen som är skitjobbig). I maj-juni i år märkte jag att det hade tunnats ut rejält och sen dess har det nog blivit värre. Men som sagt, jag hade redan haft en uttunning innan jag började med Sertralin.
Behandling:
– För 2 år sedan provade jag rogaine i några veckor men slutade tvärt efter att ha upplevt dessa hemska biverkningar i form av raserad hy under ögonen. Jag är 120% säker på att det kom från rogaine. Det är tråkigt att inte kunna använda ett sådant potentiellt väldigt bra medel, men det är uteslutet för mig att riskera att få en ansiktet förstört också. :S
– Började med panto-3 och blutsaft (bla järn) för snart 3 månader sedan. Återstår att se om det ger något.
– Har sedan 2 veckor tillbaka börjat med Recapeen. Ska prova i 6 månader.
– Har precis börjat med Ketokonazolschampo.
Jag har kollat sköldkörteln för 2 år sedan, (ingen aning om exakt prov). Planerar nu att hitta någon läkare som är villig att ta de prover som jag vill ha. Är det lättare med en privatläkare? Känns som att jag skulle kunna betala en slant bara för att själv välja vad jag vill få kollat.
Frågor:
– Om man som tjej inte kan ta finas och inte heller minox, visst är det då ganska kört vad gäller preparat som bevisligen hämmar DHT?
– Det duggar inte tätt av framgångssagor med Recapeen. Är den värt att gå all in och prova?
– Jag är intresserad av laser, men i så fall hemmabruk. Återkom ml hur det går för dig! De laserkammar som säljs av lasersalongerna själva, är det något att alls titta närmare på?
Min strategi för tillfället är att i alla fall försöka hålla liv i hårsäckarna som släppt hår så att de inte dör/skrumpnar/ärrar igen för att de sedan kan vakna till när ?miraklet? kommer.
Hej volym, tack för ditt svar! Ursäkta segt svar, har inte haft tillgång till dator på ett tag.
Åh, det låter bra.
Det är alltid lättare att inte vara ensam.Mitt hår är definitivt som tunnast uppepå huvudet, dock inte bakom öronen. Inte märkbart, iaf. (Men nu när du skriver det och jag tittade efter blir jag lite osäker..
Har aldrig tidigare tänkt på hur tjockt håret växt där tidigare.)Har precis som du bara en kvinna i min släkt (vad jag vet) som var tunnhårig. Min farmor med. Har dock ingen aning om hon fick det när hon var gammal eller inte, men tror det. På den manliga sidan verkar däremot alla ha drabbats, utom min lillebror som är 2 år yngre än mig.
Tror att jag läst någonstans att håret uppepå huvudet är det som lättast tappas av andra orsaker med, så jag tror inte det behöver vara ett tecken på att det definitivt rör sig om ärftligt håravfall. Hoppas verkligen inte det..
Jag har också haft det i 2 omgångar, det där extrema håravfallet när håret bara rasade av, dock då jag var 15-16 (minns bara att det första extrema håravfallet var då jag gick i högstadiet, den andra då jag gick i 1:an på gymnasiet. Alla minnen är så extremt grumliga från den här tiden då jag mådde väldigt dåligt/åt extremt dåligt.)
Var du kanske med om något jobbigt/väldigt ångestladdat några månader innan de gångerna då du tappade hår..? Eller hade du precis färgat håret, gått på en diet, eller liknande..? Hur är det med din hårbotten? Är den också väldigt skör, eller beter den sig “normalt” med undantag för håravfallet..?
Något som också kan göra att man tappar väldigt mycket hår är graviditet. Det kan det inte ha rört sig om i mitt fall, men kanske för dig..?
Det låter väldigt positivt att du idag mår bra! Om håravfallet berodde på ångest/stress finns det goda förutsättningar att det kommer växa ut nu när du mår bra igen, efter allt vad jag har läst om andras erfarenheter. Bra också att du äter ordentligt och tränar. Sover du bra med?
Jag mår dessvärre inte alls bra just nu, och vet inte hur jag ska ta mig ur det. Ibland tänker jag att det är kört, men försöker tänka positivt. Gick också på antidepressiva förut, men slutade när jag såg att håravfall stod som en biverkning på medicinen jag tog, och jag var rädd att det var den som hämmat återväxt av håret (tog den dock inte vid tillfällena vid extrem hårförlust, åtminstone inte den första, så tror inte att själva håravfallet berodde på dem.) Har dock inte märkt av någon skillnad, varken håråterväxt eller någon skillnad i mående. Sedan har jag testat 40-50 olika mediciner, för sömnproblem, ångest och depression. Somliga av dem kan kanske ha hämmat återväxten, även om jag inte ätit någon under en längre period.
Åh, jag undrar också över det här. Verkligen. Har hört att man kan ha hypotyreos även om det inte syns i proverna, och att det säkraste sättet att se är att ta ett urin eller ryggmärgsprov. Har dock ingen aning om vart man vänder sig då, utan remiss.
Ska försöka söka vidare. Om du hittar något ställe som verkar seriöst där man kan ta ryggmärgsprov utan remiss/kan få levaxin utskrivet utan att testerna visar på hypotyreos – hör gärna av dig! Jag lovar att göra detsamma. Det är ju värt att testa.
Har du också, som jag, symtom på hypotyreos du inte alltid haft? Som dåligt minne, konstant extrem trötthet, frusenhet..? Då är ju risken större att du har det, och att det finns en chans att du kan få håret tillbaka med levaxin.
Om du började tappa för 2 år sen har kanske laser större effekt för dig. Jag tappade framför allt i 2 omgångar, båda för över 10 år sen nu, och håret har fortfarande inte hämtat sig.
Laserkammen har fortfarande inte gett resultat, men har bara använt den några månader. Har dessutom slarvat en del med den i perioder, då jag inte riktigt vågat använda den då hårbotten känts som skörast. (Ibland får jag så att det “bränner” i den, och gör så ont att jag inte ens kan röra huvudet.)Lovar att rapportera till dig om det börjar ge resultat.
Det finns en hel del trådar här, där andra skrivit om vilka hemmalasrar som gett bäst resultat efter tester. Kanske kan du hitta bra tips där?
Jag har aldrig testat att ta rogaine eller liknande, eftersom jag aldrig tidigare kopplat att det kan ha med ärftlighet att göra. Så kan dessvärre inte hjälpa dig med dina frågor ang. den sortens preparat.
Hoppas att någon annan här kan göra det.Vet du om det finns något slags hormontest eller liknande, som kan fastställa om det är ärftligt håravfall man har..? Och var man isf utför det?
Den enda behandlingen jag har är att jag testat flera olika schampon, laserkammen, och ett otal olika vitaminpreparat genom åren. Tar 16 olika vitaminpiller nu (räknade dem igår), och hoppas att någon av dem ska ge resultat.
Hur menar du med att hårsäckarna kan “ärra igen”, och hur går det till..? Hu. Nu blev jag ännu mer orolig. Har aldrig hört talas om det. Om det rör sig om ärftligt håravfall i mitt fall är det nog kört, då hårrötterna isf skrumpnat för länge sen.
Kan de “ärra igen” av andra orsaker än ärftliga, vet du det..?Hoppas mitt svar hjälpt dig på något sätt/gett någonting. Ser fram emot ditt svar