-
Bra skrivet. Har de senaste 6 månaderna tänkt väldigt hårt på samma saker, vad är det värt att ha kvar sitt hår, och varför?
Det är sant att samhället är utseendefixerat, och att vi här på forumet kanske inte kommer se ut som vin diesel om vi rakar oss, vi skulle antagligen rent estetikt se bättre ut med hår. Men att finna banan att acceptera generna och försöka lyfta fram sin personlighet och jobba på sitt självförtroende måste väl vara en mer hållbar väg, att gå från att ha en hyfsad skalle med hår till att gå runt bland människor/vackra damer som med en snaggad/rakad skalle känns ju på förhand olidligt jobbigt, där man ser att rakningen/snaggning beror på håravfall.
Men hur mycket spelar det roll har jag funderat över, ja man får antagligen gliringar från kompisar/bekanta, kontra mot dem- någon av kompisarna har väldigt lockigt hår- någon är skelögd- någon är överviktig- någon har en leverfläck i ansiktet- någon har stora öron- någon har katastrofal klädstil- någon har pipig röst- någon går skevt- någon är socialt inkompetent- någon har väldigt lågt IQ- någon dricker bara söta drinkar( mer omanligt än en rakad skall, eller?).
Med det sagt, att förlora suger riktigt hårt. Om man hade kunna betala 100 000 för att få en bra fylligt hår och man ar garanterad det, utan kompikationer så visst, många av oss hade kanske betalat den summan. Men med allt jag har läst, så finns inga sådana garantier, och det lär inte finnas inom en kort framtid.
Därför har jag blivit mer negativt inställd till mediciner som kan påverka en sexliv/potens- är håret verkligen värd det? Jag har samma problem som övre talare, att jag har skyddat mitt håravfall med toppik/dermatch så bra att få har reagerat på det, och nu går det inte längre att dölja, håravfallet har ökat i explosionsartad framfart senaste 6 månaderna.
Jag skall klippa mig om en timme(alltid hemskt)- och då be om att klippa mig kortare än jag någonsin haft- stort steg på vägen, att få modet till att gå utan keps eller concealers har jag ännu inte fått men det modet skall jag samla.
Sista tanken: Hur mycket av attraktionen från damerna fås av mannens hår? Att utseendet spelar stor roll vid första anblicken kan man väl inte förneka- men i längden, hur viktigt är det egentligen, man kan ju vara väldigt välklädd, ha sjävförtroende och vara charmigare än 90% av männen med hår? Kommer fortfarande ihåg ett av mina arbeten då jag fick en ny anställd tjej- hon var av hög modellklass, smal, fantastiskt långt hår, lent och mjukt ansikte och kritvita tänder- det gick 10 min innan hon var totalt oattraktiv, osmart, bortskämd och lat- visst att hon får många som visslar efter henne, men hur viktigt är det igentligen?
Satsa på dig själv, på ditt självförtroende, och på din självbild. Om du inte accepterar dig själv och ditt utseende kommer du inte tillåta någon annan att göra det heller.