Desperat

Även jag har läst mycket av forskning från 30-50 talet. En liten fråga, inget dåligt menat, men om du är insatt, varför nämner du inte mer om det till folk (tex denna tråd) där personer beskriver saker som är ganska direkt ledande till att man kan misstänka hypotyreos? Bara en fråga med anledning till att det är intressant att veta dina åsikter eftersom du verkar vara lite insatt i ämnet.

Angående din kommentar tidigare om magnesium.

Jag skulle säga att salt (som ses som farligt just nu) kan säkert hjälpa med det.

Det finns klart visat att ett för lågt intag av salt (natrium och även jod) gör att kroppen inte kan hålla åt sig och använda magnesium (och andra viktiga mineraler) utan frisläpper det till mycket högre grad med urinen. Salt leder inte till farligt högt blodtryck, däremot har kalcium positiv inverkan för att stabilisera blodtryck. Salt är väldigt viktigt för att reglerar nivåer av vätska både i och utanför celler. Fleromättade fetter leder till problem med blodet.

Man kan ganska tydligt se samband i denna tråd om man är medveten om dem. Flera pratar om “hård diet”, “noll kolhydrater”, “vegetarian/vegan” etc. Allt detta i långa perioder är väldigt sköldkörtel-nedsättande och gör kroppen väldigt mycket sämre på att hantera stress.

Man kan även se saker som har med ålder att göra (23år, 26år, 50år, etc). Efter pubertet/ungdomsåren får man ändrade förhållanden i hormonen, både killar och tjejer, även i klimakteriet, vilket tillsammans med tex fel kosthållning kan orsaka dåliga förutsättningar.

Det som generellt sker är att kroppen förlitar sig mer och mer på stress-hormoner för att fungera, då tillgänglighet på steroida/uppbyggande anti-stress hormoner blir lägre.

Jag har aldrig riktigt trott på testosteron/dht hypotesen (dvs att det ENBART beror på det), utan är ganska övertygad att det komplexa samspelet mellan hormoner har rubbats och gör att kroppen inte kan reparera/förnya sig i samma takt som den bryts ner. Stress är katabolistiskt, man får energi av stress-hormoner, men det är på bekostnad av annat. Därför är stress under korta perioder okej, men inte att kroppen är kroniskt inställd på att skapa energin genom stress (kortisol, adrenalin, serotonin, östrogen, dopamin, aldosterone, prolaktin).

Det man vill är att ha de bra hormonerna, sköldkörtel, progesterone, pregnenolone, testosteron etc). Dessa skapar högre ämnesomsättning och är det som får kroppen att operera i “icke-stressfulla-lägen”, dvs vardagen. Även ämnen (vitaminer, mineraler, fettsyror, blodsocker, etc) kan påverka hur vävnad och celler reagerar på hormoner och det är viktigt för att långsiktigt få bukt på problemen annars kommer det tillbaka.

Tex low-carb minskar försvar mot stress. Att folk på lchf går ner i vikt är snarare för att man kringgår problemet än att löser det (insulin-resistens, dålig förmåga att oxidera glukos för energi). Många dieter saknar långsiktig utvärdering och är högst bristfälliga, samt många av dieterna är inte utvärderade ur ett fysiologiskt eller helhetsbegrepp, ta lchf, paleo, whatever, tror du någon av dess anhängare överhuvudtaget bryr sig om lactic acid och co2? Inte är dem många iaf.

Tips på läsning är boken “hypothyroism” av Broda Barnes, en ledande forskare inom ämnet.

Jag vet att du whyatt vill att folk på forumet ska ta det lugnt med rekommendationer för att skydda små-kids från att bli rekommenderade farliga preparat som finasterid, etc, så förstår att du är försiktigt med uttalanden speciellt som kan vara kontroversiella.