Hjälp mig skapa en långsiktig plan.

Har till och från i perioder i livet hamnat i svackor gällande min hårsituation. Jag vet hur fantastiskt bra jag mår när frisyren är tillrättalagd och river ner komplimanger. Men vet samtidigt hur mycket av min vakna tid tanken på håret tar i form av komplex. En bra och dålig hårdag har aldrig stämt bättre.

Så nu till saken, jag behöver er hjälp med att lägga upp en långsiktig plan för huruvida jag ska släppa taget om håret en gång för alla eller hänga i ett tag till.

BAKGRUND:
34år gammal med HT gjord i fronten vid 25-års ålder (1000grafts), bifogar bilder.
Upplever senaste åren att håret tunnats något utan att det känns extremt eller som att jag är på väg att bli kal, det transplanterade området har tunnats ut och det är två glesa fläckar bakom där vikarna krupit upp ytterligare. Det är i de glesa ytorna jag upplever komplex inte i att ha lite tunnare hår överlag eller ett högt hårfäste.

I familjen har jag en morfar med supertätt hår helt utan håravfall. En pappa med vikar och lite uttunnat hår (bifogar bild).

Mina alternativ som jag ser det.
1. Raka av och omfamna
2. Gå på medicinering och göra HT
3. På något vis leta upp mitt naturliga hårfäste ovanför de glesa ytorna (om det ens är möjligt)

Kan tycka att det på ett sätt är jobbigt att jag inte har ett mer aggressivt håravfall då jag känner att jag är skyldig att ge håret en chans när jag ändå verkar ha “okej” förutsättningar. Valmöjligheternas förbannelse ?

Är inte alls obekväm i rakat (0mm) men stör mig på de glesa ytorna även då om än inte i närheten lika mycket. Har varit inne på SMP tidigare i de glesa ytorna men förstått att det blir hel-galet.

Är samtidigt inte alls sugen på ett omfattande och tidskrävande åtgärdsprogram (naturlig väg), och egentligen inte heller på minox eller propecia pga biverkningar men kanske ger med mig då jag sett god evidens för det.

*Lägger ut bilder i kronologisk ordning som startar från 25-år och operation där det finns före-efterbilder. Några från 30-år och slutligen nuläget och en bild på min pappas hårfäste som är 57-år.

Tack på förhand för era åsikter.

Personligen skulle jag testa att börja ta Finasteride, är inget direkt fan av Minoxidil men det kan också användas som ett komplement tillsammans med Finasteride, men huvudingridiensen i mitt tycke ska alltid vara i första hand Finasteride. 

Du ser ut att vara en “typisk” Norwood  5A där man kan se att mitten som jag ritat nertill verkar tunnas ur, men du har fortsatt väldigt mycket hår kvar här som jag gissar på att du önskar behålla varav Finasteride är viktigt för att sakta ner håravfallet. 

Du kan ju göra en liten operation i “flikarna”, tex 1000 till för att göra det till samma styrka som mitten är. Jag tyckte 1000 verkade ganska lite för den första operationen.

Som det verkar av ditt donationsområde så ser det ut att klara rätt mycket till, tror nog rätt Doktor skulle kunna plocka en 5000 hårsäckar minst tills det börjar se lite väl glest ut, men min åsikt är hellre lite glest donationsområde än glest ovanpå eller i fronten. Den typ av håravfall du har just nu, säg att du tillslut blir en “riktig” Norwood 5A med tiden så går det ändå ofta att endast via multipla hårtransplantationer att slippa använda Finasteride i många fall. Problemet är väl om du blir mer än Norwood 5A då blir det lite svårare. 

Har du testat Finasteride alls?

 

Att bara göra HT med jämna mellanrum vore att föredra om du tror att det skulle kunna funka. Det som jag funderar på då är ärren i nacke och sidor om jag kommer till punkten där jag ändå måste förlika mig med rakat huvud. Hur tänker du där?Ett alternativ om man måste raka är att inte raka helt och hållet, hålla typ några millimeter så det täcker ärren, ett annat sätt är att göra SMP i ärren, så det maskerar. 

Du behöver i mitt tycke välja riktigt bra Doktorer dock då det är kritiskt att alla dina transplantioner isåfall blir lyckade, du kan inte slösa några hårsäckar, tex Dr Bruno Ferreira i Portugal eller Dr Rafael De Freitas i Spanien är två av mina personliga favoriter. Det blir ju en del pengar i längden och det är ju olika för hur man tycker det är värt att göra så pass dyra ingrepp för hår om man känner sig okej att raka, men det känner du ju själv. 

Att ta Finasterid är ju väldigt enkelt, ett litet piller varje dag bara, risk för bieffekter finns även om de är otroligt liten risk enligt forskning, och det bör diskuteras och följas upp med din läkare.

Inspirerande dokumentation, bra jobbat!

Hur gammal är du idag? Har du någon morbror, i så fall hur ser håret ut?

Vilken väg som är rätt att gå för dig beror lite på hur mycket pengar du vill plöja ner, samt om du de facto kommer hoppa på “the big three” eller liknande (te.x. flytande finas, oral minox)…eftersom du inte “orkar” genomföra ett mer omfattande behandlingsprogram.

Som det ser ut nu så tror jag du får räkna med ett gradvis fortsatt håravfall, hastigheten är dock osäker…men mönstret ser ut att vara också diffust.

Jag hade nog gjort en grundlig utvärdering av donor och håravfall, hos minst 2 st av varandra oberoende kliniker. Först då kan du med stor säkerhet hissa eller dissa en “master plan” gällande ditt hårsvall.

Gällande SMP, du kan absolut använda denna tekniken om du håller håret rakat. Kan definitivt bli bra, om du frågar mig..

Always bro ?✊

Okey, lite halvt off-topic här under, och endast min egna privata 50-öres analys (+ du gör givetvis precis som du själv behagar):

Vegankost har jag själv varit inne på för många år sedan. Var ung, naiv och sökte ett komplement till en i övrigt “pure” livsstil.
Nu menar jag inte att du är ung och naiv, men jag var det…och därför köpte jag personligen den tidens gröna-guru-snack mer eller mindre rakt av. Tyvärr blev min hälsa lidande över tid och jag började researcha skiten ur ämnet eftersom jag kände att logiken började krackelera..

Summa summarum,  på pappret en fin idé, påstått både bra med näring och snäll mot naturen..på pappret. I verkligheten är de absolut flesta i-lands försök att äta “vegan” mycket olämpliga å hälsan och miljöns vägnar. Den “forskning” som fått fart på hajpen (t.ex. Ancel Keys) har i stora drag visat sig vara högst spekulativt dravel. Tyvärr.

Nyare vegan-stödjande studier är inte heller speciellt användbara eftersom top level nutritionsforskning kräver oerhörda resurser. Istället används t.ex. epidemiologi för att ge sken av att vetenskaplig evidens har uppnåtts (samband bevisar inte orsak) när det i själva verkat handlar om, i bästa fall inkompetens, i värsta fall medveten manipulation.

Ämnet är svårnavigerat för den som inte är insatt i statistik, matematik, cellbiologi etc..lyckligtvis har jag byggt upp ett kontaktnät där dessa typer av expertis finns tillgänglig, men jag bävar inför det faktum att den offentliga debatten så frikostigt tillåter emotioner att få bestämma vägvalen, över vetenskap.

Så nej, även en mycket noggrann vegandiet är inte i närheten lika hälsomässigt positiv som en animaliskt-baserad sådan. Biotillgänglighet är bara en faktor. Det mesta som växer sitting ducks vid fara och har istället utvecklat försvarskemikalier. Dessa är vi relativt dåliga på att hantera över tid och i de mängder det kan bli tal om (oxalater, tanniner, fytinsyra m.fl.) – i relation till många andra djur.

Filmer som What The Health, Gamechangers, Cowspiracy etc ställer till det rejält, inte för att de bitvis saknar viktiga poänger (djurhållningen är ju brutalt dålig på många håll och kanter, och de som i sitt yrkesutövande skadar djur borde…ställas inför rätta..) utan för att huvudbudskapen de för fram på sista raden inte är speciellt evidensbaserad, men presenteras som total sanning, aka sektvarning ?

De absolut bästa kosttillskotten, och igen detta är min icke-medicinska amatöruppfattning, är primärt de som baserad på animaliska komponenter – te.x. från lever, njure, hjärta m.m. Givetvis är kvalitén alltid viktig ?

Jag betvivlar inte att elitidrottare, och många andra, under en period i sina liv väljer att ditcha den halvfabrikatsbaserade “tallriksmodellen” och samtidigt installera en rad andra omtalade, positiva hälsoförändringar (stressa mindre, sova bättre, sluta snusa etc), för ofta gör man flera saker typ samtidigt när man väl bestämt sig……OCH initialt visar också många “studier” att förbättrad hälsa är nåbar genom att göra så…och jag säger inte emot…..men hold on..?…

En 100% vegansk kosthållning baserad på the best of the best dietplan, med fokus på besprutningsfria whole foods, med så få veg. oljor som möjligt, maximalt näringsrikt och minimalt växt-toxistiskt. Tillagat för att underlätta för matsmältningen, men ändå behålla nutritionsnivåerna så höga som möjligt..givetvis också designat utifrån säsong med minimala transporter…plus då kompletterat med ett knippe kosttillskott (t.ex. B12) och allt detta också baserat utefter individuella genetiska och epigenetiska parametrar…..och vi har ett skapligt försök att ta sig an “the vegan lifestyle” med fokus på hälsa…och återigen, ja, då finns det möjligheter, helt klart, att förbättra flertalet blodmarkörer, notera viktminskning och faktiskt börja må bättre….men, hur länge håller det i sig?

Fler frågor uppstår. Vi ser liknande tendenser hos folk som “bara” börjar motionera och sluta röka. Hur mycket spelar kosten in? Ja, det kan man diskutera, förmodligen väldigt mycket om du frågar mig, men då tillbaka till hur hälsobringande är egentligen en BRA vegansk diet? Jag vidhåller att förbättring definitivt kan ske om man te.x. byter från SAD (Standard American Diet). 3 månader senare och individen mår bättre. End of story? Nej, för det handlar om flertalet andra faktorer som måste förstås, ex. hur ser näringsintaget ut long term? Vad händer när dieten kommer in på år 1..2..3? Väldigt många som seriöst testat krashar ungefär här, med påtagliga hälsoproblem…dessutom är den seriösa VEGAN-DIET-IDÉ jag skrev om tidigare, något extremt få har tid, ork, motivation, pengar och know-how att hålla på med speciellt länge…(och även om så vore fallet, så är den tveklöst suboptimal jämfört med en carnivore-baserad TMAD/Keto/UltraLowCarb approach)….och när ägg, fisk etc adderas, ja då som av en händelse, förbättras hälsan fort..

Och min övertygelse är att denna grupp inte lättvindigt skulle hoppa på något hälsovådligt, här finns team med enorma resurser som vänder på varje sten för att vinna fördelar gentemot konkurrenter.

Fair point. Logiskt att anta. Lars är smart. Säkert ärlig. Kan mycket om hälsa. Har access till experter osv.

Jag ser det mer som om nytänk har svårt att komma fram eftersom våra experter gärna vilar på “det beprövade” istället för det “radikalt ifrågasättande”. Man hamnar lätt i blåsväder om man idag pratar om KÖTT som något bra. Greta, SVT och Woke har gjort det till tabu. Dessutom är kött mord. Det vet ju alla. Problemet är att också framställning av icke-animalisk mat kostar määäängder med liv. I synnerhet det konstgödselbaserade sättet. Sen kan man ju givetvis göra skillnad på fåglar, harar, maskar som stryker med pga ovanstående matproduktionssätt, och tycka det är värre att kossor som får växa upp i naturen, med tillgång till mat och fria från hormon- och antibiotikabehandlingar osv etc m.m. har ett värre liv eftersom de är tänkta att slaktas.

Ser vi till elitidrottare så är det ofta som så att det behövs rejält med kolhydrat-intag för att så effektivt som möjligt utföra explosiva sporter, sant, men det innebär inte att detta är sunt eller vettigt. Vad de sysslar med är att försöka vinna, kroppen är inte byggd att vara en elitidrottare, fråga gärna en elitidrottare efter 40 ?

Till detta kan sägas att intag av socker, i synnerhet raffinerat, definitivt inte går hand i hand med hälsa…sen finns det alltid undantag (N=1) där en hundra åring utan mediciner, åt pannkakor varje dag och dog fridfullt i sömnen….men sådana anekdoter har ett mkt begränsat värde rent vetenskapligt.

Du nämner med säkerhet att den veganska kosten inte är i närheten av den animaliska ur ett hälsoperspektiv. Som en absolut sanning.
Detta påstående skulle jag såklart gärna se backas upp av samma evidens som du saknar i de veganska budskapen.

Yes, det är en korrekt iakttagelse och jag gör det eftersom jag inte publicerat informationen som “me trying to convince you” utan som ett delsvar på en fråga som jag fick, då blir också min approach mer “så här tänker jag” snarare än att metodiskt, pedagogiskt och med hänsyn, försöka beskriva ett perspektiv…dvs det blir lite mer hardcore ? …och jag diskuterar sällan detta online eftersom, även om jag har fel så in i norden, så har jag i princip dagligen studerat nutrition på min fritid…jag äter gärna flingor, soja och d3 från lav, om det förefaller optimalt för hälsan..men min hjärna har inte tagit mig till den slutsatsen. Tyvärr. Jag önskar vi alla vore breatharianer och kunde sluta äta (och kriga!) helt…men detta verkar inte heller vara möjligt ?

För att svara på din uppmaning, ja, besök denna förträffliga sida:  https://justmeat.co där finns referenser, studier, influencers etc. Allt du behöver för att KRITISKT GRANSKA vad jag ventilerat..

Med detta sagt så är jag vegan av ideologiska skäl så det är inget alternativ att gå tillbaka till att lägga djur på tallriken. Jag tar hellre en hälsosmäll (även om jag fortsatt tror på hälsoboost) än de otaligt oskyldiga liv över en livstid.

Det är helt fine med mig så länge det inte innebär att jag ska behöva te.x. betala en högre skatt för jag tror kött stärker oss köttbyggda varelser bäst, eller att det ska finnas en kvot, eller att jag ska behöva känna mig “mindre solidariskt” för att jag lutar åt kötthållet..? nu säger jag givetvis inte att du påstår något sådant, men det finns definitivt krafter i samhället som verkar för en sådan utveckling ?

Din hälsoboost hoppas jag kommer från det veganska. Har så väldigt gärna fel. Om jag skulle få rätt, är du alltid välkommen tillbaka ?. Själv försöker jag verka genom att inte handla från producenter vars metoder känns baserade på kapitalism snarare än “skonsamhet”. Allt annat vore hyckleri..

En hälsosmäll ja….det är lätt att säga nu. För det behöver ju inte röra sig om lågt T och allmänt trött (och nu menar jag inte short term)…tror man som mig, att prislappen övertid att betala är att det sämsta ur ens DNA gör epigenetisk premiär efter 5-10-15-20 år…pga kosten, ja då kan notan bli saftigare än den entrecote jag belönade mig med i går….om detta joke träffade fel, så ber jag om ursäkt ? men min poäng är, vet du verkligen vad som står på spel?

Med allt detta sagt, självklart så finns det riktigt dåliga köttbaserade dieter också och INGEN borde handla billigt skräpkött från producenter som är större än det lokala slakteriet eller varför inte bara välja närmsta eko-bonde! ? Därtill har jag själv drastiskt dragit ner på restaurang-mat..återigen till fördel för den lokala slaktaren. 

Gällande “otaliga liv som dör”…så vi ska släppa ut kossorna? Tro mig, de kommer inte bli gamla ?..och jag nämnde det innan, vegansk matproduktion är ju inte alltid en CO2-kompenserad odlingslåda i bambu som står och trollar fram vetegräs på löpande band, på ett hustak i New York..vi pratar en smutsig skitindustri där produkter såsom te.x. alla satans “hitte-på-mjölk-vätskor” borde förbjudas, för gissa om det kostar vatten (läs på om te.x. mandlar)..och berövas en plats på vatten för en odlings skull, ja då kan du räkna med att rätt så mkt liv stryker med. Min poäng här är att ha ett nationalekonomiskt perspektiv på hur mycket liv, pengar, energi eller whatever, som går åt på sista raden.

Sådär ja, nog med pompös tangentbordstango från lilla animaliska mig?

Men… hur utreder man diffust håravfall?

En dermatolog är den officiella vägen. Själv hade jag tagit mig till första bästa ELIT-hårtransplantationsklinik och bett dem kika. Med hjälp av mikrokamera så kan man ganska snabbt konstatera om det föreligger en utbredd förminskning av håret som kommer ur hårsäckarna på hjässan och om den diffusa karaktären är utbredd.

Telogen Effluvium kan ibland vara boven i dramat och då finns det definitivt hopp om återväxt “av sig självt” – men är man tunnhårig och har dessa tendenser, ja då ser det mindre bra ut. Detta kan hända om man te.x. bytt kost hastigt. För att vara nyanserad så kan det också hända om man te.x. hastigt går från en SAD till keto, så det gäller inte bara vegansk kost.

Hoppas jag fick in något matnyttigt i svaret, det är väldigt knepigt att förklara varför studie A suger, fast att den ser bra ut, och varför Doktor B inte gör si, om det nu vore det bästa. Vidare kan man alltid slänga in sin logik på saker och ting och försöka därigenom nå klarhet. Ibland bra, ibland dead end.

Spana lite extra in Dr. Shawn Baker, Dr. Paul Saladino, Professor Nokes, Nina Teicholz..och Dr. Chaffee:  https://www.youtube.com/channel/UCzoRyR_nlesKZuOlEjWRXQQ/videos