Jag förlorar kampen

Min hårsituation börjar bli ohållbar och det känns nu som att jag verkligen förlorat kampen mot DHT-monstret.

Tunnhårigheten gör mig stundtals djupt deprimerad och det har gått så långt att jag ogärna visar mig utomhus.

Jag är idag 30 år och om jag minns rätt så började jag oroa mig över håravfall för runt sex-sju år sedan men det var inte fören min läkare bekräftade min tunnhårighet i början av 2012 som jag började ta situationen på allvar.

Jag har sedan dess kört minoxidil två gånger dagligen och revita shampoo en till två gånger i veckan vilket jag tror bromsade eländet en aning.

Nu är det dock värre än någonsin.

I morse belönades jag med säkert fyrtio strån när jag drog handen genom håret.

Det bör kanske tilläggas att jag bara kunnat applicera en väldigt blygsam dos minoxidil en gång om dagen den senaste veckan då jag bara haft en nästan tom flaska att tillgå fram tills idag då jag fick sex nya flaskor från USA.

Så den extrema shedding jag upplever nu beror säkert på detta.

Har länge funderat på att utöka arsenalen med finasterid, men efter att ha läst om folk som fått sitt liv förstört med prostatit, erektionsproblem, depression och värre så tror jag inte att jag vågar.

Jag kontaktade dock min nya vårdcentral (Har flyttat) för ett par månader sedan i syfte att föra en dialog om det med en läkare, men fick ett kort och otrevligt bemötande istället för en dialog.

Allt detta skedde över telefonen till min stora besvikelse, men jag antar att just den vårdcentralen inte tog min situation på något större allvar trots att jag berättade om hur dåligt jag faktiskt mår av mitt håravfall.

Jag missade min första telefontid men fick istället höra på min telefonsvarare av en trött röst att han minsann aldrig hört att man medicinerar mot håravfall men att jag kunde höra av mig om jag ville tala vidare om saken… (?!)

Jag ringde upp vårdcentralen och förklarade för sköterskan att jag vill prata med läkaren om finasterid och att jag läst på ordentligt samt konsulterat min gamla läkare samt hårkliniker om medicinen. Hon skulle framföra detta till läkaren så att han fick mer kött på benen inför min nästa telefontid.

Nästa dag: “Jag har aldrig hört talas om att man använder finasterid mot håravfall och är inte villig att skriva ut det om du inte har problem med förstorad prostata”

Jaha, det var det…

Har funderat på att försöka få tag på min gamla läkare, men jag är skeptisk till om det går eftersom jag bor i en annan stad och således tillhör en annan vårdcentral.

Och som sagt så är jag osäker på om jag skulle våga börja med medicinen även om jag skulle få den utskriven.

Jag VILL VERKLIGEN INTE raka mitt huvud och köra på det resten av livet.

De som står mig närmast och känner till min situation säger att jag skulle passa i rakat, men själv är jag väldigt skeptisk. Förmodligen säger de så för att försöka muntra upp mig.

Jag förstår att det här kan låta både ytligt och fånigt, men håret har länge varit en enorm del av min identitet och jag har i elva år haft undercut (Innan det blev en världsepidemi alltså )

Jag rakar alltså sidorna av mitt huvud och har en lång lugg som hänger över halva ansiktet.

Jag är mörkblond, men har färgat håret svart sen jag var tretton år.

Denna frisyr har dolt min tunnhårighet ganska bra, men eftersom jag numera bor i en väldigt blåsig stad så kan jag inte gå ut utan keps då minsta vindpust visar hur tunt mitt hår faktiskt är.

Jag har börjat träna för att på något vis försöka boosta mitt självförtroende med en snyggare kropp. Det funkar delvis, men det gör ju inte direkt någon skillnad på håret.

Jag var extremt skeptisk inför detta, men tidigare i år så besökte jag Nordic Hair i Stockholm för en konsultation med en viss Maggie Stolt.

Hon scannade min hårbotten och påstod att jag hade goda chanser till återväxt då mina hårsäckar inte såg döda men vilande ut.

Hon rekommenderade att jag fortsatte med minoxidil, att jag började rolla min hårbotten med en dermaroller samt att jag fixade finasterid “Det är bara att sluta om du märker av några biverkningar så blir du som vanligt igen” samt att jag bokade en PRP-behandling hos dem och köpte en av deras dyra laserhjälmar.

Efter att ha läst på om kliniken och det Maggie Stolt lovade dyrt och heligt, bland annat här på forumet så valde jag att lägga konsultationen och allt som sades bakom mig.

Säljsnack och lögner.

Så nu sitter jag här, förtvivlad och överväger mina alternativ.

1. FINASTERID

Visst, jag kanske skulle kunna få finasterid utskrivet om jag kom i kontakt med min förra läkare, eller så köper jag det via internet, men sen?

I bästa fall bromsar det håravfallet och ger mig en viss återväxt utan märkbara biverkningar.

I värsta fall blir jag impotent, får bröst och urineringsproblem. Depression till följd av dessa biverkningar eller på grund av hormonell obalans.

Självmordstankarna skulle vara ett faktum snarare än ett undantag.

2. HÅRERSÄTTNING

Detta har tidigare inte varit ett alternativ för mig, men nu har jag sett hur vansinnigt bra en noggrant applicerad hårersättning från en skicklig tillverkare kan se ut så är jag inte riktigt lika skeptisk.

Det som talar emot är den höga kostnaden, svårigheter kring appliceringen samt rädslan att det kommer se ut som en uppenbar hårersättning.

Är inte så pass trygg i mig själv att jag skulle kunna vara öppen med att bära tupé.

3. RAKNING OCH MICROPIGMENTERING

Om jag skulle välja att raka mitt hår, vilket jag verkligen önskar att jag skulle trivas med så skulle man ändå se att jag är tunnhårig, så då är micropigmentering av skalpen mer eller mindre givet.

Har sett fina bilder och hört glada utlåtanden från nöjda kunder, men hur naturligt ser det egentligen ut på nära håll? Jag tänker om man har en blank skalp, ser då inte de tatuerade håren uppenbart fake ut i kontrast till den riktiga stubben?

4. HÅRTRANSPLANTATION

Alternativet som känns mest intressant just nu.

Det finns dock många frågetecken som gör mig orolig.

Jag är trettio år och har använt minoxidil i snart tre år, så jag har ingen aning om vart mitt håravfall kommer stanna. Om jag gör en transplantation inom den närmsta framtiden så är väl chansen väldigt stor att jag kommer fortsätta tappa mitt naturliga hår.

Kommer DHT-monstret även mörda mina nya transplanterade hårsäckar?

Måste jag fortsätta med minoxidil? Jag har inte läst något om patienter som kompletterat sin transplantation med andra DHT-blockerare än finas.

Läste att Dr. Koray och säkerligen många andra aktörer inom branschen gärna vill att man äter finasterid för bästa resultat, och som jag redan skrivit så känns det väldigt skrämmande.

Så… Bilder.

Det känns väldigt jobbigt att dokumentera och visa upp eländet, men ja, here goes.

Det var svårt att få en tydlig bild på kronan, men som ni ser så börjar den bli lika hopplöst tunn som fronten.